Det borde finnas en skampåle på den gemensamma marknaden för de företag som bryter mot all anständighet, sa Marita Ulvskog, EU-parlamentariker för socialdemokraterna, när hon besökte Findus i Bjuv i mitten av november.

Det var Livsklubben på Findus som på ett tidigt stadium bjöd in Marita Ulvskog, som är vice ordförande i EU-parlamentets mäktiga sysselsättningsutskott, för att förklara situationen för henne och bilda opinion som kan nå utanför Sveriges gränser och påverka Nomad Foods, som fortfarande inte har sålt Bjuv-fabriken och marken, trots att den utställda dagen för stängning närmar sig snabbt.
– Jag ska tala med EU:s sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen och informera henne om situationen, sa Marita Ulvskog.

Kent Ahlgren, Livsklubbens ordförande på Findus, berättade att nedläggningen av fabriken kom som en chock. Det var helt oväntat.
– Jag kände mig verkligen blåst av företaget.
Bara några månader innan hade den europeiske vd:n för Findus, Stéfan Descheemaeker, sagt att Nomad Foods var en långsiktig ägare och att man aldrig lagt ner någon fabrik. Dessutom var ju det helautomatiska fryslagret alldeles nybyggt.
– Vi behöver allt stöd som vi kan få. Även om det inte hjälper oss så är det viktigt för framtiden. Det finns ett företag i Småland, Lidhult, som har råkat ut för exakt samma sak. I deras fall flyttas produktionen till Polen, sa Kent Ahlgren.
Han betonade betydelsen av att samarbeta med bönderna, ärtodlarna. Findus har en lång tradition av att förädla ärtor och är världsledande på detta.

Ärtodlarföreningens ordförande Kjell Svegrup som var med på mötet sa att det brinner i knutarna om det ska bli en fortsättning på ärtodlingen.
– Vi är en topproducent av ärtor. Vi har trott att detta blir jättebra ute i Europa. Vi har etablerat ett mellanting mellan ekoodling och konventionell odling. Det är en ärta i toppklass till ett lägre pris än den ekologiska.
Anders Månsson, det lokala socialdemokratiska kommunalrådet, lyfte fram konsumenternas makt.
– De kan påverka. Här löper Findus stor risk att skita ner sitt varumärke. Jag har hört rykten om att Ica sagt att man vill ha grönsaker med svenskt ursprung i sina butiker. Det betyder att de inte vill ha Findus ärtor i framtiden.
Han påminde också om hur det hela gått till. Nomad Foods köpte först Iglo, som är Findus europeiska konkurrent. Därefter köpte man Findus och därefter fick man överkapacitet och beslutade att produktionen skulle flyttas från Bjuv till andra fabriker i Europa.

Kvar står Bjuvs kommun som satsat på ett kommunalt reningsverk som efter Findus-fabrikens nedläggning kommer att ha alldeles för stor kapacitet, vilket innebär att den kommunala vattentaxan kommer att höjas.
Kvar står kommuninvånarna som får betala en hundralapp mer i månaden för det kommunala vattnet, eftersom kostnaderna inte längre går att slå ut på den stora volymen.
Kvar står ärtodlarna som måste ta ställning till om de har någon framtid som ärtodlare eller om det är bättre
att ställa om till en annan gröda.
Och kvar står alla arbetarna på fabriken, de som ofta jobbat ett helt yrkesliv på Findus och byggt upp kvaliteten och varumärket.
– Man ska komma ihåg var Nomad Foods är skrivet någonstans, det är på Brittiska Jungfruöarna i Karibien och det var därifrån piraterna utgick, det är vad det här handlar om det, det är sjöröveri, sa Dennis Nilsson, ledamot i Livsklubben.
Han ville att Marita Ulvskog ytterligare en gång skulle undersöka möjligheterna för Findusarbetarna att få pengar från Europeiska globaliseringsfonden som byggts upp av EU för att stödja arbetstagare som förlorar jobbet på grund av globaliseringen.

Efter mötet sa han att han inte nappat på erbjudandet att jobba kvar till den sista mars.
– Jag ska sluta efter nyår och gå en utbildning till anläggningsmaskinförare.
Denna möjlighet har han fått genom samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och de Findusanställdas omställningsföretag Aventus som pågått under hela hösten.
Johan Bengtsson, huvudskyddsombudet, berättade att han blev så fullkomligt knäckt av all oro och alla frågor efter nedläggningsbeskedet att han
fick en panikångestattack i matsalen.
– Det var så många chockade arbetskamrater som ringde och frågade mig som huvudskyddsombud. Det blev för mycket. Det svartnade för ögonen.
Under tiden framförde de fyra fackförbunden en enig kritik mot de handlingsplaner för en nedläggning som företaget gjort upp. Skyddsombuden hade inte blivit delaktiga i planeringen. Efter att företaget fått möjlighet att rätta till problemen men bara svarat att ”vi delger er informationen” skickades en 6.6a-anmälan om allvarliga psykosociala arbetsmiljöproblem till Arbetsmiljöverket.
– Vi ville att det skulle finnas professionellt stöd dygnet runt och det blev också så efter vår anmälan. Företaget tog hjälp av företagshälsovården som ökade sin närvaro både på dagen och natten och hela styrelsen fick gå en utbildning i ”det svåra samtalet”. Det gjorde att vi kunde stötta varandra under processen.
Johan Bengtsson kommer att vara kvar ända till slutet den sista mars.
– Det känns rätt för mig som huvudskyddsombud. Det är mycket som måste tas om hand, mycket att ha koll på.

Pia Sjöholm, också i klubbstyrelsen, började på Findusägda Indra 1989, och jobbar på portionslinjerna i färdigmatfabriken. Hon ska också vara kvar till den sista mars.
– Nedläggningen kom som en chock. Alla skulle samlas i en stor
lagerhall, verkligen alla, så jag förstod att det var något stort, men hade inte en tanke på nedläggning.
Kent Ahlgren var nöjd med mötet med Marita Ulvskog och menade att en skampåle skulle kunna ha betydelse, det skulle kunna bli något som liknar EU:s svarta lista över dåliga flygbolag.
– Jag tror på någon slags skamlista med företag som bryter mot all anständighet.
Marina Rosander, också aktiv i klubben, höll med:
– Där skulle Nomad Foods placeras. Jag är så bitter på dem.