[Ur nummer: 09/2004] Trots att det de senaste åren försvunnit 1 500 jobb i den svenska bryggeribranschen presenterar regeringens alkoholinförselutredare ett förslag som inte stoppar den massiva gränshandeln och smugglet med öl.
Utredningen riktar helt in sig på starkspriten och missar att ölen står för 89  procent av smugglingen.
En konsekvens av den uteblivna sänkningen av ölskatten är att fler bryggeriarbetare riskerar att bli friställda. Friställningarna i branschen är en direkt  konsekvens av de höga ölskatterna.
Om regeringen förverkligar utredningens förslag kommer fler svenska bryggeriarbetare att förlora jobben. Till vilken nytta kan man fråga sig, eftersom konsumtionen av starköl inte minskar utan enbart statens skatteintäkter.
Förslaget är också märkligt om man vill värna folkhälsan.
Vi har inom svensk alkoholpolitik haft en lång tradition av att försöka få människor att konsumera alkoholsvagare drycker, som exempelvis öl istället för starksprit. Det  framlagda förslaget innebär det motsatta.
För några år sedan sysselsatte bryggeribranschen närmare 5 000 personer, idag runt 3 500. Dessa 1 500 jobb har försvunnit helt i onödan då alkoholdrickandet inte minskat, utan tvärtom ökat under samma period.
Enda skillnaden är att skatterna i Sverige leder till att folk åker och köper sin öl  någon annan stans.
Det går inte heller att skylla på industrins ineffektivitet eller priser. De svenska bryggerierna har med alla rimliga mått mätt konkurrenskraftiga kostnader. Men när ölskatten tillkommer är svenska bryggerier trots det chanslösa i konkurrensen med länder med låg ölskatt, som exempelvis Tyskland, Danmark och Estland.
Därför anser vi att en sänkning av enbart spritskatten allvarligt kommer att hota den svenska folkhälsan och våra arbetstillfällen inom svensk bryggeriindustri.

Arbetsplatsklubbarna vid Spendrups, Carlsberg och Åbro