En första maj skulle alla de gamla fanorna luftas

Nr 6/2018

Jag läste med intresse artikeln ”Stolt fanbärare sedan 1980” i förra numret av Mål & Medel. Jag har ju känt Rolf Svensson sedan han blev medlem i facket. Han gick på en del fackliga kurser. Och då bad han att få sjunga. Han var på den tiden medlem i kören på Stadsteatern och hade fin sångröst.
Ett ovanligt önskemål från våra kursdeltagare.
Han hade en fantastisk röst!
Vi hade på den tiden, i mitten av 1980-talet en mycket aktiv S-klubb i avd.5 i Malmö.
Vi hade haft alla våra gamla fanor i Landskrona och fått dem restaurerade. Vi hade många fanor från den tiden då det fanns många Livs-avdelningar i Malmö, Lund och Trelleborg.
Så en första maj, vädret var underbart vackert, då bestämde vi oss för att lufta alla de gamla fanorna. Avd. 5:s nya fana, Slaktarnas avd 64, Chokladarbetarnas avd. 71. Bryggeri 202 (innebryggarna), Bryggeri avd 322 (bbryggeriutkörarna), Brödutkörarnas avd. 69, avd. 4 i Lund, Kvarnarbetarna, vars fantopp var speciell, en väderkvarn vars vingar snurrade runt när man gick mot vinden, och så den fana som Rolf Svensson bar vid sin premiär. Det var ingen liten röd flagga han bar.
Det var Bagarnas avd. 5:s gamla fana, invigd av tidningen Arbetets grundare, Axel Danielsson, 1893. Den var tung. Jag hade valt ut rätt bandolär, som man sätter fanan i, som skulle passa Rolf. Jag lovade att gå bakom honom och ta fanan om krafterna skulle svikta.
Men Rolf klarade det. Han var väldigt stolt när vi kom fram till Folkets Park i Malmö. Självförtroendet hade stärkts och han insåg att tillsammans kan vi uträtta underverk.
Sedan köpte vi fanor till alla fackklubbarna och sedan dess har Rolf burit Lockarps bageris fackklubbs fana, även sedan bageriet lades ner. Men det är en annan historia.
Lennart Carlsson
före detta bagare och
ombudsman i Livs avd.5 i Malmö
PS. Om den här tiden finns att läsa mer i En krönika 1886-1986, boken jag skrev och en arbetsgrupp samlade material till när avd. 5 fyllde 100 år.