En liten betraktelse

Nr 4/2018

Hur många av er har satt sig in i vad som händer om vi får ett borgerligt styre efter valet? Vad händer med anställningstryggheten om turordningsregeln i Lagen om anställningsskydd (Las) tas bort? Vad händer om vi får en lagstiftad lägsta lön? Vilken nivå hamnar vi på? Förslag finns på att lägsta lön ska vara 16 000 kronor. Och detta är före skatt.
Ersättningen vid arbetslöshet kanske hamnar på motsvarande nivå minus 20 procent.
Sen är det så att om turordningsregeln försvinner så har ingen en trygg anställning, det spelar ingen roll hur länge du har arbetat på din arbetsplats. Du kan bli uppsagd likafullt. För att sedan bli anställd för den lägre lönen i detta exempel. Vi har en hel borgerlighet med SD som partner som lovar att ”reformera” Las, men det de vill är att se till att vanliga löntagare hamnar i en större beroendeställning än vad vi redan är. Om din anställning är otrygg så protesterar du inte. Du håller tyst och i värsta fall ser du din arbetskamrat som ett hot mot din egen anställning. Hur hanterar du det?

Problemet är att de som lovar att försämra för vanliga löntagare(M,C och SD med kompisar), också håller vad de lovar.
Om vi, som arbetar i tillverkande industrier, inte kämpar för det som har åstadkommits under mer än hundra år via fackföreningar
i olika branscher så kommer det att hända.
Någonstans måste vi förstå att det finns krafter i samhället som tror att ett orättvist och ojämlikt samhälle är lösningen.
Att nedrusta välfärden är ingen lösning. Att försvaga fackföreningar är ingen lösning.
Lösningen ligger i att alla måste förstå att om vi bidrar så mycket som vi kan, så kommer alla att tjäna på det. Inte att några få ska tjäna på att alla andra ska behöva sälja sig själv och sin kunskap till ett pris som är under all värdighet för ett jämlikt samhälle.
Stefan Hortlund