Jag skäms över hur romerna behandlas

Nr 1/2017

Hur ska det gå? I min lilla stad Kalmar fanns det ett läger, Salvelägret. Det bodde romer i det här lägret och dessa stackars människor som tigger ihop pengar till mat och pengar att skicka hem till de i familjen som är kvar i Rumänien har nu kastats ut! De duschar och toaletter som funnits har låsts, elen har slagits av, stället har bommats igen och dessa människor har fått flytta men det finns inget organiserat ställe för dem att flytta till.
Lägret stängdes på grund utav att räddningstjänsten dömt ut brandsäkerheten och visst ska man tänka på säkerheten men då borde de blivit hänvisade till andra platser! På nyheterna läser jag om att de satt sina husvagnar på olika parkeringar men där finns det ju ingen el så att de kan få värme eller laga mat.

De blev erbjudna en bussresa till Rumänien men få nappade för där tjänar du mindre än vad du kan tigga ihop här i Sverige. Jag har följt dessa romer i tidningarna, mött dom utanför affärerna, sett hur de har hånats på sociala medier.
Borde vi inte veta bättre? Jag känner ett slags släktband med dessa människor då det i min familj går en ådra med romskt blod och det är inget jag skäms för utan snarare är stolt över men jag skäms över hur min kommun behandlar dom!

Slänga ut dessa stackars människor i vintern utan att de har någonstans att ta vägen. Vad gör man när man är desperat och hungrig och det inte finns några pengar att skicka hem? Jo, stjäla såklart! Vad har romer redan för rykte? Att de stjäl! Jag menar hur svårt ska det vara att räkna ut vad som kommer att hända nu här i min lilla stad och är ens romerna trygga här nu när de blivit tvingade att sprida ut sig?
Jag är uppriktigt sorgsen över hur världen behandlar människor som flyr för sina liv, hur barn dör på Medelhavet, hur man flyttar på människor i nöd i smällkalla vintern.
Jag finner inga ord för denna grymhet som finns och den verkar inte försvinna.
Jessica Axelsson