[Ur nummer: 04/2011] Svenska insjöar har mycket renare vatten idag än för trettio, fyrtio år sedan. Och städerna har friskare luft. Miljösegrarna är många: 1970-talets kalhyggen och hormoslyrbesprutning har ersatts av ett betydligt grönare skogsbruk. Regnvattnet idag är inte alls lika surt som på 1990-talet. Och den nedfiskade Östersjötorsken håller äntligen på att repa sig.

Imponerande. Men nu måste vi ta itu med nästa utmaning – att trycka ned överkonsumtionen av material och energi! Det är fullt möjligt. Och bra för både naturen, nationalekonomin och vår egen plånbok.

Storyn om Sop-Sverige visar vad det handlar om. Somliga av oss minns hur vi för bara tjugofem, trettio år sedan dumpade väldigt mycket hushållsavfall på soptippen, till råttors och korpars förtjusning. Men en smärre revolution har skett: Nu, 2011 är det bara 1,4 procent som deponeras! Medan 98,6 procent återvinns, hälften som material, hälften som energi.
Ta energin: Genom avfallsförbränning, med i princip 100 procent rening av rökgaserna, produceras 25 procent av Sveriges fjärrvärme, motsvarande 820000 villor/lägenheter. Därtill får vi el till 250000 hushåll.

Även materialåtervinningen är i världsklass: Minst 90 procent av alla glasförpackningar och 90 procent av tidningspapperet blir till nya produkter. På köpet minskar också energiförbrukningen. En gammal tidning som processas till en ny sparar energi som räcker för att koka 38 koppar hett vatten – jämfört med om man använder jungfrulig råvara från skogen. När Sverige årligen återvinner 420000 ton tidningar ger det en energivinst som man skulle kunna koka en termos hett vatten med – till varenda människa i världen! Succé? Absolut. En hantering som sedan länge också exporteras som teknik och management och ger vårt land intäkter och jobb. Green business.

Problemet då? Jo, avfallsmängden växer och är nu uppe i cirka 500 kg per person och år. Det är på tok för mycket, och visar att vår dagliga konsumtion från steg ett i kedjan är ekologiskt ohållbar. Därför måste Sverige inte bara satsa på allt bättre recycling, återvinning, utan också på reducing, det vill säga minska förbrukningen i sig.

Hur då? Genom incitament för gamla hederliga hantverkare som reparerar skor, soffor, väskor, maskiner så att vi slipper att alltid köpa nytt och istället kan bryta slit-och-släng-karusellen. Genom att företag leasar ut kylskåp och tvättmaskiner och säljer funktioner snarare än kapitalvaror. Genom bil- och cykelpooler. Genom teknikutveckling som gör grejor materialsnålare (nanotekniken lovar mycket). Genom oljeavveckling.

Att göra vårt land resurssnålare och därmed mer solidariskt i världen måste bli en del av den nya politiska berättelsen om Sverige. En vision och ett praktiskt program för det gröna folkhemmet som den nya socialdemokratiska partiledningen och hela Rörelsen borde lansera som sin främsta mission.