Bokombud samlas för att tala om makt

Nr 7-8/2015

Böcker är en del av det goda livet. Om någon inte fattat det behöver han eller hon väckas av ett bokombud. Men det är mer än så. Böcker ger möjlighet att känna nya känslor och tänka nya tankar.

Det var ett 70-tal deltagare från olika LO-förbund, inklusive författare och språkvetare, samt herr LO själv, Karl-Petter Thorwaldsson, på seminariet Boken på arbetsplatsen som hölls på Runö under tre späckade dagar i mars. Flest bokombud kom från Livs (elva personer). Att det var så många berodde förmodligen inte på att läsandet är särskilt utbrett just bland livsmedelsarbetarna, utan på att det finns många individer som är besatta av just detta.
Sara Gunnerud, språkkonsult, förklarade hur orden fungerar. Det är hennes jobb. Det går ut på att göra krångliga saker lättare att förstå.
– Språket styr vad vi ser omkring oss. Vi ser med orden. Den som kan tala har makt.
Hon talade om betydelsen av att välja rätt ord, och tog ”skattelättnad” som exempel. Är det rätt ord? Vad säger det? Ordet säger att skatt är en börda som vi går och släpar på. Så ser en moderat på skatt, men inte arbetarrörelsen.
– Vi ser skatt som gemensamma resurser som vi använder för att uppnå saker som gynnar alla.
Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, berättade om sin inte helt raka väg till bokläsande. Det började när han blev fackligt aktiv på Bröderna Hammerstedt i Växjö.
– Innan dess hade jag bara läst ”Det bästas” serie med sammanfattningar av världslitteraturen på 25 sidor. Jag minns att Hajen kom 1975.
Av klubbordföranden fick han tipset att läsa Moberg, som liksom han själv kom från Lessebo.
– Det var roligt att känna igen språket. Moberg skrev så som vi talade.
Igenkännande är en viktig faktor, liksom mötet med böcker i den egna vardagen och där kommer arbetsplatsbiblioteken in.

Solweig Larsson, förbundsombudsman på Livs, ledde ett samtal om dessa märkliga platser.
– Vi vet inte hur många som finns. Det är inget som man behöver anmäla till förbundet, men vi vet att det startas nya hela tiden.
Magnus Johansson, bokombud på Scan i Linköping, berättade att deras arbetsplatsbibliotek rymde 1 200 böcker och 300 ljudböcker, men att de sällan var utlånade.
– Under det senaste året har bara 30 av alla dessa fantastiska böcker lånats ut, sa Magnus Johansson och fortsatte:
– Vi har satt upp en boksnurra vid entrén, så att arbetskompisarna kan ta en bok på vägen ut. Om de vill kan de lämna igen den, men det är inte nödvändigt. De kan också sätta en ny bok på snurran.
För att locka bokläsare har Scanklubben i Linköping funderat på att skriva recensioner på baksidan av pärmen.
Veronicka Fridh, bokombud på Atria i Sköllersta, sa att de har ett par tusen pappersböcker, 400 ljudböcker. Pocketböckerna brukar de magasinera och sedan lotta ut i plastpåsar vid festliga tillfällen. De vill ha rotation på böckerna.

En bra idé om man vill ha samtal om läsupplever på jobbet är att starta en bokcirkel.
– Det kan bli spännande diskussioner, sa Solweig Larsson som även förslog att man bjuder in författare, men då kan det vara klokt att pejla intresset bland arbetskompisarna innan, så att man vet att några har läst författaren.
Gabriela Forbah, bokombud på Scan i Kristianstad, sa att hon köpt in jättefina böcker om matlagning och trädgårdsskötsel, men att det är ingen som lånar dem.
– Jag vet inte hur jag ska göra för att få folk intresserade. Jag har också böcker på olika språk.
– Testa barnböcker, sa någon.
– Det har jag gjort, sa Gabriela.
– Ställ boksnurrorna i matsalen eller på någon synlig plats, säger någon annan.
– Det har jag gjort, sa Gabriela.
– Man kan luras, sa någon. Jag brukar ställa fram böcker som ingen läst bland de som är mest lånade. Folk vill ju läsa det som andra har läst.
– Jag gör så att jag drar ut hela listan på alla nyinköpta böcker som finns i arbetsplatsbiblioteket och så sprider jag den, sa Veronicka Fridh som menade att en förklaring till att få lånar böcker är hur fabriksarbetet är organiserat.
– Vi har ju inte rast tillsammans längre. Samtalen håller på att försvinna.