Krig, kamp, kärlek och flykt

Nr 4/2018

Förra året fyllde Finland 100 år som självständig nation och med det firandet har landet och sverigefinnarna fått mer uppmärksamhet även i Sverige. Det har varit böcker som Finnjävlar eller varför inte De kallar mig Solvallamördaren. För Victoria Rixer var det ökade intresset en av flera orsaker till att hon skrev Kriget, pappa. Ett tillförlitligt sifferminne.
En annan anledningen är att nästa generation ska få läsa om Finlands historia och hur den har påverkat en fiktiv familj med drag av den egna släkten.
Men det är ingen historisk roman, i arbetet med boken insåg Rixer snart att hon snarare ville skriva en bok ”om hur våra erfarenheter – av krig, fattigdom, flykt, psykisk ohälsa – påverkar vår verklighetsuppfattning, inställning till livet och relationerna i en familj”. Att skriva boken har varit en bildningsresa, ett tillfälle att lära sig mer om Finland och finska inbördeskriget.

”För pappa var korv symbolen för lycka. Korv och salmiak. Det satt i sedan barndomen, då han stått utanför slaktaren och karamellbutiken och suktat utan chans att få. Säkraste sättet att pricka rätt i julklappsdjungeln vad gällde pappa var i resten av hans liv att köpa korv eller lakrits i present, han tröttnade aldrig på det.”
Utdrag ur boken
Största delen av boken utgörs av en dialog mellan en pappan och dottern Eva. Samtalet avbryts av kortare vardagsbestyr. Gröt och kaffe. Det är pappans verklighetsuppfattning som styr samtalet. Han har gjort en cyklisk resa, först sökt sig bort från det finska. För att citera bokens beskrivning:
”Finskan var industriarbetarnas språk, städtanteras, alkisarnas; ett språk genomkorsat av våld och förtryck.”
Pappan har slipat bort sin dialekt och bytt namn, för att senare i livet omvärdera sitt val och upphöja det finska.
Han är en karaktär som trots sin klassresa inte fungerar i det väloljade villaområdet. Gräver egen damm och planterar in abborrar.
I bokens andra del går Rixer in på farfadern. Ett av bokens spår är hur trauma går i arv men samtidigt inte automatiskt förstör livet för alla inblandade. Kvar från farfadern finns dels i journaler och polisrapporter, men också en bunt kollegieblock, hans egna ”Klumpiga memoarer”. Tillsammans bildar dessa papper en komplex bild. Memoarerna berättar om en stortartad och framgångsrik man, president Mannerheims son faktiskt, som varit gift med allehanda kändisar och kungadöttrar, inte mindre än 22 gånger. Journalerna berättar å andra sidan om vanföreställningar och den tidens brutala behandlingsmetoder: insulinkoma och elchocker. Och om en man som är både hård och blödig på samma gång.

I bokens avslutande del knyter Rixer ihop romanens spår, och diskuterar hur våra små, personliga berättelser förhåller sig till den större berättelsen om samhället. Det blir på det stora hela en slags underifrånberättelse om Finlands historia, om krig, kamp, kärlek och flykt.
Victoria Rixer, Kriget, pappa. Ett tillförlitligt sifferminne. Verbal förlag 2018
Henrik Johansson