Elin Cullhed, Gudarna, Natur och Kultur, 2016.
”Jag bor i en förort till rymden. Ett skithål där kråkorna flyger upp och ner för att slippa se sin egen skit.” Elin Cullheds debutroman handlar om Bita, Lilly och Jane som vantrivs i Tierp. Det är en bok som handlar om ett litet kompisgäng som gör uppror och det motstånd de möter på, dels från det omgivande samhället, men också inom sig själva.
De är inga tjejer, de är gudar: ordet är en sammanslagning av guzzar och brudar, och de bestämmer sig för att gudar inte ska ta någon skit mer. En av dem är inne i ett destruktivt förhållande med en kille och den yttre handlingen kretsar kring den relationen. Tempot är högt, språket, särskilt dialogen, är väldigt slagkraftigt och både vuxna och tonårskillarna omkring dem är oförstående till deras frustration och ilska. I sina försök att ta sig ur de snäva ramarna för hur en ung kvinna ska vara och bete sig är det som upplagt för krockar.
Cullhed driver sin berättelse framåt med både humor och ilska. Det är en bok som fastnar.
Henrik Johansson