Tony Samuelsson Kafkapaviljongen (Wahlström & Widstrand ,2014)
Det är i sanning skrämmande att föreställa sig Hitler som segrare när det begav sig. Att tänka sig Sverige som nazistisk lydstat till Stortyskland under överskådlig tid efter andra världskrigets slut. Författaren Tony Samuelsson har tagit sig an denna kontrafaktiska spekulation i två romaner. 2009 kom ”Jag var en arier”. I år ger han ut ”Kafkapaviljongen”.
I berättelsens upptakt i mitten av 1970-talet befinner vi oss intet ont anande i Farsta – en stockholmsförort som Tony Samuelsson tidigare i en lång rad romaner befolkat – hos författaren Sigge Eriksson. Det är tänkt att Sigge ska skriva om sitt liv; det dröjer innan läsaren märker de politiska förtecken som råder i det land och den värld som skildras. När man kommer in i handlingen är Sverige – är det tänkt – ett nationalsocialistiskt land nästan som den naturligaste sak.
I berättelsens huvudsakliga återblickar från kort före krigsslutet och strax efter beskriver författaren Sigge nazifieringsprocessens olika byggstenar. Bland annat regisseras den mörkläggningskampanj som syftar till att gemene man inte ska ana vad som pågick i de nazistiska förintelselägren.
”Kafkapaviljongen” är ett skrämmande tankeexperiment om litteraturens roll i en diktatur. Den litteratur som ifrågasätter nazismens grundläggande teser om den överlägsna ariska rasen eller förordar en demokratisk maktordning hamnar ohjälpligt på bokbål.
I den svenska nazistregeringen säger man sig dock värna om litteraturen om den gagnar ”den goda saken”. Man tillsätter något som kallas för K-byrån vars ledare Robladh – känd från ”Jag var en arier” – luskar reda på vilka författare, demokrater eller ej, som har en potential för att skriva fosterländsk, nordisk litteratur. De interneras på Långholmsfängelset i något som kommer att kallas ”Kafkapaviljongen”.
Det är fascinerande att man tror sig kunna rå på en sådan som Stig Dagerman, som i romanen får framstå som en gäckande personifikation av den nödvändiga motståndskampen.
Tony Samuelsson har skrivit en oavbrutet fascinerande berättelse som dessvärre blivit högaktuell med tanke på SD:s framgångar och att de högernationella verkar ha fått medvind, om än temporärt.
Erik Löfvendahl

Utrotningshotade ljud samlas in
EUROPeiskt Projekt Hur lät en tekokare på 1970-talet, en elvisp på 1960-talet eller en mobil på 1980-talet? Arbetets museum och fem andra europeiska museer är i full gång med att samla in utrotningshotade ljud i ett gemensamt EU-finansierat projekt.
I framtiden kan ljuden komma till nytta inom bland annat musik- och dataspelbranschen.
Erik Löfvendahl