Återigen är köttfusk föremål för avslöjanden. Livsmedelsföretagen Gothemsgården och Gotland K&D misstänks för att under flera års tid ha sålt hundratals ton felmärkt kött. Det ska ha handlat om en blandning av svenskt och importerat kött som märkts som svenskt. Köttet ska också ha sålts som Kravmärkt fast det inte varit det. Enligt uppgift har de tjänat stora summor på detta fusk.
Ingen vet exakt vart det felaktigt märkta köttet, främst nötfärs och styckdelar, har hamnat. Troligt är att köttet serverats på restauranger och sålts i matvarubutiker över hela landet. Detta är självfallet ett hårt slag mot hela köttindustrin och alla som framhåller hur viktigt det är att köpa svenskt.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) gick med anledning av detta avslöjande ut i media och sade att han ville se över straffskalorna. Han var inte främmande för att skärpa dem ytterligare så att köttfusk kan ge fängelse.
Stockholms stads miljöförvaltning, som gjort avslöjandet, lämnade i december över ärendet till åklagaren som nu ska ta ställning till om åtal ska väckas; det handlar om bedrägeri och brott mot livsmedelslagen. Om företagen gjort sig skyldiga till detta ska de straffas. Själva har de hävdat att det rör sig om ett missförstånd. Man har ”varit försumlig i rapportering och journalföring”.
Mina tankar går till de anställda, de som hanterat och märkt upp köttet. Har de känt till fusket? Om de har gjort det, vilka möjligheter hade de att göra något åt det? Det är principiellt viktiga frågor. Vilket ansvar har den anställde på ett livsmedelsföretag?
Hittills har skyddet för arbetstagare, som slår larm om olika former av missförhållanden, varit minst sagt otillfredsställande. I Sverige säger rättspraxis att lojaliteten med privata arbetsgivare går före solidariteten med allmänheten. Förmildrande omständigheter för brott mot lojaliteten är om arbetsgivarens handling är så pass kriminell att denne döms till fängelse.

Regeringen vill nu förbättra arbetstagarens skydd när han eller hon agerar visselblåsare. Enligt ett lagförslag, som ska granskas av lagrådet, ska en arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden ha rätt till skadestånd vid repressalier från arbetsgivarens sida. Det gäller även inhyrda.
Enligt lagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, gäller detta skydd om den anställde slår larm genom att vända sig till facket eller direkt till arbetsgivaren för att påtala allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Skyddet gäller också, under vissa lagreglerade omständigheter, om den anställde slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller vänder sig till myndighet.
Helt klart är lagförslaget ett steg i rätt riktning. Det behövs åtgärder för att tystnaden på arbetsplatserna inte ska bre ut sig. Att hindra matfusk handlar om anställdas yrkesstolthet. Krävs det att man måste agera som visselblåsare för att få stopp på fusket så ska man inte straffas för det.

Ett problem som få vill tala om är företagens varumärkesbyggande. Där investeras mycket pengar och det finns risker att det bidrar till att skapa en tystnadens kultur på arbetsplatserna. Det blir allt vanligare att företagen vill styra den information som kommer ut. Varumärket får inte skadas. Krav ställs på att förhandsgranska (och i förlängningen censurera) journalisters bilder och artiklar. Det här är en farlig tendens. Om matfusk ska motverkas måste arbetsplatserna förbli öppna och transparenta.