Den 28 mars kom flera efterlängtade förslag från regeringen. I en offentlig utredning föreslås att arbetsmiljölagen ändras så att de regionala skyddsombudens ska kunna besöka arbetsplatser där det inte finns medlemmar men där arbetsgivaren har kollektivavtal.
Det har inte lagen möjliggjort tidigare. Motivet till ändringen är att det finns anledning att anta att fler anställda i dag jämfört med tidigare har en anställning på en arbetsplats där det saknas lokalt skyddsombud.
Utredaren tar upp problemet med en sjunkande facklig organisering och att de nya jobben i allt högre utsträckning finns på mindre arbetsplatser som inte har samma organisation för arbetsmiljöarbete som större arbetsgivare har.

För Livs del är den lagändring som föreslås mycket positiv. Det är en bekräftelse på att förbundets enträgna arbete med att teckna avtal även med mindre arbetsgivare varit helt riktig. Det är en kamp som ofta bedrivits under krypskytte från kollektivavtalets fiender som aktivt motarbetat förbundets arbete genom stödköp och opinionsbloggar.
Nu sätter utredningen fokus på betydelsen av kollektivavtal på de mindre arbetsplatserna. Det kommer att göra det möjligt för Livs regionala skyddsombud att besöka fler arbetsplatser, vilket är värdefullt för de anställda på arbetsplatserna men också för arbetsgivaren som har hela ansvaret för arbetsmiljön. Bara i det här numret av Mål & Medel berättar vi om flera exempel på arbetsgivare som dömts till dryga böter på grund av att de brustit i sitt ansvar.

För livsmedelsarbetarna är varje satsning som regeringen gör på arbetsmiljöområdet av stor betydelse. Medan den tidigare borgerliga regeringen minskade anslagen till Arbetsmiljöverket så har de rödgröna ökat anslagen. För ett år sedan presenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) en ny arbetsmiljöstrategi. Den innebar utökade resurser för arbetsmiljöarbete, 125 miljoner kronor avsätts årligen och det mesta av pengarna går till Arbetsmiljöverket för att göra fler inspektioner och anställa fler arbetsmiljöinspektörer.

Positivt är också det förslag som den andra offentliga utredningen mynnade ut i, nämligen att det ska startas ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö.
Vi är många som minns Arbetslivsinstitutet som lades ner för snart tio år sedan. Det var den borgerliga regeringen som på sin första arbetsdag beslutade att institutet skulle läggas ner. Det var en nedläggning som starkt upprörde många då den var så uppenbart kontraproduktiv. Det ledde till en stor förlust för den samlade kunskapen på arbetsmiljöområdet.
Det centrum som nu föreslås är mindre i storlek och ska inte bedriva forskning utan istället vara inriktat på att samla in och sprida kunskap om arbetsmiljö, samt bidra till kunskapsutveckling inom arbetsmiljöområdet. Det är nog så viktigt.