Sjukförsäkringen måste bli human

Nr 2/2018

Förväntningarna var högt ställda på den rödgröna regeringen att den skulle ställa allt till rätta efter Alliansens försämring av sjukförsäkringen. Den bortre tidsgränsen var något mycket omänskligt. Nästan 100 000 personer blev utförsäkrade samtidigt som antalet sjukskrivna blev allt fler.
Nu skulle den socialdemokratiskt ledda regeringen gå till botten med orsaken till de många sjukskrivningarna och samtidigt se till att sjukförsäkringen blev human.
Visst har en hel del uträttats. Framför allt har den bortre parentesen i sjukförsäkringen avskaffats och sjukskrivningarna har slutat öka.
Men nu vittnar återigen många om en omänsklig politik där Försäkringskassan avslår sjukas ansökningar om sjukpenning efter att ha prövat deras arbetsförmåga mot en påhittad arbetsmarknad och arbeten som inte finns. Den fråga som många har ställt sig är hur detta kan ske under en socialdemokratiskt ledd regering. En annan fråga är hur det kan vara så svårt att få till en fungerande sjukförsäkring som inte slår undan fötterna på dem som bäst behöver den.

Det är framför allt Försäkringskassan som fått utstå mycket kritik för bedömningarna av vem som efter 180 dagars sjukskrivning är frisk nog att klara ett ”normalt förekommande arbete” och vem som anses ha ”särskilda skäl” för att få fortsatt sjukpenning. Dessa bedömningar har varit mycket hårda och har vållat mycket lidande.
Allt fler medlemmar har vänt sig till sina fackförbund för att få hjälp med att överklaga indragen sjukpenning. LO-TCO Rättsskydd har märkt av en betydande ökning av dessa ärenden. Det gäller också Livs, av 52 pågående medlemsärenden hos Rättskyddet berör 32 sjukpenning och sjukersättning.
Fackföreningsrörelsen har krävt att regeringen ska agera för att sjuka inte ska komma i kläm. Det här är frågor som engagerar och berör många.
I elfte timmen har nu regeringen tagit tag i problemen och ska nu utreda Försäkringskassans användning av begreppet ”normalt förekommande arbete” samt ”särskilda skäl” vid bedömning av arbetsförmåga. Regeringen ger också Försäkringskassan i uppdrag att öka förståelsen för sina beslut.
Frågan är om utredningsdirektiven blir tillräckligt skarpa och konkreta för att reformera försäkringen så att den blir human. Det behövs mer. Det gäller att återvinna människors förtroende. Tilltron är skadad hos dem som under en socialdemokratiskt ledd regering drabbats av beslut som de upplever som djupt orättvisa.

Regeringens mål att sjukpenningtalet ska ner till 9 dagar år 2020 ligger fast vilket inte är helt oproblematiskt. Annika Strandhäll, socialminister (S), har gång på gång betonat att det inte handlar om ett mål på individnivå utan på Sverigenivå men vad hjälper det om Försäkringskassan misstolkar henne.
Regeringen befinner sig också i akut tidsnöd. Kommer den verkligen hinna utreda dessa frågor och få riksdagens stöd för att genomföra förändringar innan valet den 9 september? Om de inte lyckas är det möjligt att sjukförsäkringen blir en valfråga.