[Ur nummer: 06/2004] Oavsett om du tycker det är himmel, helvete eller mittemellan.
Nu är vi i Sverige, tillsammans med 332 miljoner röstberättigade invånare i 24 andra europaländer, med i EU och den 13 juni stundar parlamentsval.
Förra gången det begav sig, år 1999, var det svenska valdeltagandet genant lågt: under 40 procent.
Då andades det protest och uppgivenhet lång väg: Skiter dom i mig så skiter jag i dom!

Men det är inte längre läge att bittert och långsint protestera genom röstskolk. Då blir det bara etter värre. Då är snart alla gamla nej-sägares farhågor förverkligade dubbelt upp. Då står vi där fånigt leende med ändan bar, portmonnän tom och ett genmanipulerat äppelskrutt i höger näven.
Hur kul är det?
Även om skadeglädjen är den enda sanna glädjen så är den väldigt kortvarig, ett gapflabb lång på sin höjd. Däremot kommer den skadeverkning som ett illa komponerat EU-parlament kan tänkas ställa till med framöver att få både långvariga och obehagliga konsekvenser för gemene man.
Därför är det bara att masa sig i väg till valurnorna söndagen den 13 juni, även om solen just den dagen skiner från en klarblå himmel, äppelträden står i kart och Frankrike spelar skjortan av England i fotbolls-EM.
Men innan du masar dig iväg bör du givetvis ha tänkt över vad du ska rösta på: Både parti och person.

Vilka 19 framröstade personers åsikter, tycker du, skall representera Sverige bland de 732 ledamöterna i det nyvalda Europaparlamentet?
Det är ju inga åsiktsstinna löpsedelskändisar direkt, som kandiderar till parlamentet. Så i en första vända får du väl i grova drag tänka till: Vilket parti ligger mig varmast om hjärtat?
Sen ska du givetvis gå in och skärskåda varje valbar kandidat på den partilistan för att hitta den som ligger dig närmast åsiktsmässigt. Och markera sen upp den personen med ett litet kärleksfullt kryss på valsedeln.

Det är nu de ”hemlösa” väljarna, de som inte sympatisera med sitt eget partis officiella EU-linje, även om de råkar vara i majoritet åsiktsmässigt inom partiet, hamnar i bryderi för det finns sällan någon av ens egen kaliber bland de valbara på listan. Och då misströstar troligen flertalet och missröstar. Men det ska man inte göra. Då får man istället hänga upp sitt röstdeltagande på en sakfråga, som ligger en varmt om hjärtat. Och just nu är en sådan fråga högaktuellt på EU:s dagordning: EU-kommissionens förslag till Tjänstedirektiv (se sid 12).
Direktivet som går ut på att den som utför ”en tjänst” utomlands skall lyda under de lagar och regler som gäller i det land man är stationerad i till vardags.
Det är lika korkat uttänkt som att man skulle låta alla bilturistande engelsmän köra på vänster sida när de kuskar runt i övriga Europa: För det gör vi där hemma i England!

Därför, om du har svårt att välja sida i EU-parlamentsvalet, lägg din röst den 13 juni på ett parti som klart och entydigt deklarerar att det är emot införandet av tjänstedirektivet.