Liten julafton med häpp-liberalen

Nr 3/2017

I år går det 54,3 industriarbetarlöner på en enda genomsnittlig vd-lön om den senare är anställd i ett av Sveriges 50 största företag. Det är LO som kommit med sin årliga undersökning av den svenska ojämlikheten och häpp häpp, kommit fram till att den ökar år efter år. Men det är ju bara en stor gigantisk lögn har Svenska Dagbladets ledarskribent Erik Thyselius avslöjat.
LO talar om löneklyftor mellan ”makteliten” och ”vanliga” löntagare. Och det är ju för det första häpp häpp, ett fullkomligt trivialt och okunnigt sätt att närma sig ett komplicerat ekonomiskt fenomen. Ekonomisk utveckling i en marknadsekonomi bygger på att några går före och andra kommer efter. Det går alltså inte att häpp häpp, säga att detta i sig är ett problem. Det kan ju förändras om hundra år. Att ojämlikheten ökar häpp häpp, hindrar inte heller att de som har det sämst faktisk kan ha fått det bättre jämfört med hur de hade det tidigare. Det är intressantare att jämföra rika med rika och fattiga med fattiga.

Det stora problemet med LO:s årliga undersökning är att man häpp häpp, jämför äpplen med päron. För den stora skillnaden mellan industriarbetaren och direktören beror på att LO har räknat ihop inkomst av tjänst och kapitalinkomst för de bäst betalda direktörerna, men inte gör samma sak med de sämre betalda industriarbetarna. Det ger ju häpp häpp, en falsk bild av verkligheten.
För tänk om LO också tagit med alla inkomster som den vanliga industriarbetaren har för sina bonusar, sina arvoden, sina styrelseuppdrag, värdestegring på aktier, undvikande av reavinstskatt, värdestegring på bostadsrätten i stan samt egendomen på landet och vid Medelhavet, samt konsultuppdrag jämte arvet efter mamma och moster, ja, då hade ju häpp häpp, skillnaden mellan ”makteliten” och ”vanlig” löntagare sett helt annorlunda ut.

Häpp häpp-liberalen Erik Thyselius föreslår därför att LO slutar att tjata om maktelitens inkomster och istället fokuserar på de klyftor som uppstått mellan vanliga löntagare, de som har ett jobb och de som inte har, och nästa steg på denna väg skulle ju häpp häpp, kunna vara att börja tala om att minska löneklyftan mellan att var etnisk svensk löntagare och nyanländ flykting.
Eller varför inte ta efter en annan häpp häpp-liberal, Livsmedelföretagens vd Marie Söderqvist, som i Dagens Industri talar om behovet av fler enkla jobb med låg lön, till exempel bärplockare och vilken stor respekt hon häpp häpp, har för den som gör ett sådant okvalificerat jobb.