Det entusiastiska utropet återfinns i en notis i Mål & Medel, nr 7-8 från 1957 och den tydliga fokuseringen på glädjen känns som en tröst i dessa dagar med så mycket elände i världen, människor som flyr, arbetsgivare som låter de flyende migranterna jobba på usla villkor, samtidigt som man säger att lägre ingångslöner är ett sätt att bryta deras utanförskap.
– Vems utanförskap? undrar Lusen och läser notisen med en röst som förändras från osäker och trevande till ljus och hoppfull.

”Vid atombombförsök i Nevadaöknen
i USA har man lagrat hundratals livsmedel såsom konserver i plåtburkar och glas, djupfrysta varor, drycker, frukter och grönsaker, färska livsmedel och färdiglagad mat osv på olika avstånd från explosionsplatsen. En del lagrades faktiskt inte mindre än 400 meter från explosionscentrum medan en del lagrades på några kilometers avstånd.
Inte i något fall kunde man efter explosionen konstatera några biprodukter och såvitt man kunde utröna var även näringsvärdet oförändrat. Man uppfödde även råttor på den mat, vilken utsatts för atomstrålning. De levde fortfarande ett år efter försöket och hade hela tiden utvecklats alldeles normalt.
Matvarorna uppvisade naturligtvis en viss radioaktivitet efter explosionen och denna var högre ju närmare explosionsplatsen som maten hade lagrats. Försöken anses enligt USA-vetenskapsmän tydligt visa att all mat, som förvaras mer än 1500 meter från en atombombsexplosion mycket väl kan användas för konsumtion.”

Notisen saknar signatur, ingen källa anges.
– Förmodligen är det propaganda, säger Lusen med ett strålande leende. CIA var en populär källa till vetenskapliga artiklar på 50-talet. Gott nytt år!