Jens Linder: Fiskarbarnen klarade sig från engelska sjukan

Nr 11/2017

Bacon och ägg, koreansk gryta och kimchi, havregrynsgröt med rårörda bär, toast och grapefrukt – jag har svårt att bestämma mig för vilken frukost jag tycker allra bäst om.
I mitt jobb som matjournalist har jag haft turen att få prova många olika morgonmål. En makalös sådan var het ramensoppa i Tokyo som islurpades medan regnet smattrade mot fiskmarknadens stenläggning; en annan bestod av syrade grönsaker och en tofugryta som bubblade i en keramikkruka i en sliten
lokalkrog i den koreanska huvudstaden Seouls lite ruffare kvarter.
Tänk vad annorlunda än den klassiska svenska frukosten! Denna svenska modell – med smörgås, kaffe eller te och flingor med mjölk eller fil, eller gröt – formades från 1950-talet och framåt, med kostcirkel och näringspyramid som rättesnören och producenter av mejerivaror och bröd som pådrivare. Småningom tillkom juice, frukt och olika yoghurtar. Ännu är den dominerande, men får konkurrens från flera håll. Många av nyheterna har långa historiska rötter.
Ordet frukost har fornnordiskt och germanskt ursprung och betyder helt enkelt tidig kost (engelskans breakfast syftar istället på att nattens fasta avbryts).
Frukostmaten har varierat stort mellan olika kulturer och epoker, men i många fall var brödet förstås ett viktigt inslag. I forntida Egypten åt man bröd med lök och drack ett slags svagdricka till. De gamla grekerna började dagen med bröd, getost, mjölk och vin. Romarna med oliver, bröd och vin, men
ibland även av kakor och bakelser.
Fram till slutet av 1700-talet var frukosten i det europeiska bondesamhället ofta
en relativt tung måltid som kunde bestå av kallt kött, öl och ost. I Sverige var det inte ovanligt med olika typer av varm soppa. Men frukosten avåts sällan som första mål. Just efter uppvaknandet, strax före mjölkningen, drack man kanske bara lite mjölk eller någon buljong och jobbade sedan några timmar innan själva frukosten. När kaffe och te spreds var denna första ”lill-frukost” ofta en kopp av någondera.

I det viktorianska England åt de privilegierade gärna skinka, omelett, oxtunga följt av frukt och kakor och – naturligtvis – morgonte, medan den fattiga majoriteten åt stora mängder bröd och oftast inte mycket annat. I värsta fall åts ingenting. En undersökning visade att 57 procent av alla småskolebarn i Sverige fick bara kaffe till frukost i början av 1900-talet.
Under 1900-talets standardhöjningar utkristalliseras sedan några huvudtyper: den klassiska Full English Breakfast med bacon och ägg, den kontinentala som består av te, kaffe, rostat bröd samt smör och marmelad; den amerikanska med söta och feta inslag som jordnötssmör och pannkakor med lönnsirap.

Men dagens första måltid är inte var den har varit. Undersökningar visar att allt fler människor här i landet tycker att morgonmålet blivit viktigare och att de är beredda att prova obekanta sätt att avnjuta det. Äldre äter ofta samma sak varje dag, medan de yngre oftare varierar och äter mer frukt och te. Allt fler äter också frukost på lokal.
Nyare rapporter pekar på att allt fler kan tänka sig att äta lagade rätter som dumplingar eller nudelsoppa som start på dagen. Kanske blir också stekt fisk en vanlig start på dagen? En äldre dam berättade för mig att hennes morfar – som var lasarettsläkare i slutet av 1800-talet – hade observerat att fiskarbarnen som fick strömming till frukost inte drabbades av engelska sjukan, och sedan dess fick även hans barn och barnbarn äta sotare om morgnarna.