Stefan Edman: Har de gångna fyra åren varit bra för miljön?

Nr 6/2018

Ny fart i miljöpolitiken” kallar Svenska Naturskyddsföreningen sin aktuella utvärdering av mandatperioden 2014–2018. Landets största miljörörelse menar att partierna skärpt sig betydligt i förhållande till perioden 2010-2014 när förlamande blockpolitik satte stopp för många viktiga miljöbeslut i riksdagen.
Naturskyddsföreningen har kollat in hur många av föreningens 18 miljökrav som partierna drivit i riksdagen. I topp hamnar Vänsterpartiet, på delad andraplats regeringen, alltså Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Därefter följer Centerpartiet och Kristdemokraterna, sedan Moderaterna. Och på jumboplats Sverigedemokraterna som inte ställt sig bakom ett enda av Naturskyddsföreningens gröna förslag!

Bäst av allt har varit de blocköverskridande överenskommelserna: Att Sverige år 2040 ska bygga sin välfärd på 100 procent förnybar energi. Att vi år 2045 skall ha nolltolerans mot svensk klimatpåverkan. Det är väldigt bra att Naturskyddsföreningen gör den här typen av bokslut, något man faktiskt försett oss miljöengagerade medborgare med i 30 år.
Men det är förstås lika intressant att utvärdera vad som hänt i verkligheten. Och inte minst vilka styrmedel som de politiska riksdagsbesluten försetts med. Ta klimatpolitiken där regeringen – läs: MP:s miljö- och klimatministrar – är stolta över att ha fått igenom den så kallade klimatlagen. Samtidigt visar nya siffror från Naturvårdsverket återigen att den här lagen inte kommer att hjälpa Sverige att nå målet om nollutsläpp 2045. Vad som krävs är vassare styrmedel.
Belysande exempel: Ett delmål för att nå 2045-målet är att utsläppen från vägtrafiken minskar med 70 procent i perioden 2010-2030 (det har riksdagen också bestämt). Det betyder i sin tur att utsläppen varje år från och med nu till år 2030 måste dras ner med 7-8 procent. Men i verkligheten minskar de med bara 2 procent per år! Är det alltså kört? Nja, men tuffare åtgärder krävs, till exempel följande:
• Den som köper en energislukande fossil-driven bil ska betala betydligt mer i skatt än vad hen gör idag. Medan den som skaffar ett el- eller biogasfordon ska premieras för detta – med betydligt lägre skatt. Ett sådant malus-bonus-system införs faktiskt från 1 juli 2018 och kommer att ge effekt. Gott så, men intet nytt under solen: Jag minns att vi i Göran Perssons Oljekommission lanserade det redan 2006.
• Premiera elfordon på norskt vis med – åtminstone under en period – lägre avgifter för parkering, laddning med mer.
• Fortsätt storsatsa på kollektivtrafiken i tätorterna.
• Rusta upp stambanor och länsjärn-
vägar – glöm de miljömässigt kontraproduktiva höghastighetstågen och satsa istället pengarna så att miljoner pendlare kan komma i tid till jobbet varje dag
•Bygg godsterminaler för överföring av containers, flak och hela lastbilar till järnvägstransport på längre sträckor. Gammalt förslag – men do it now!

Sverige är fortfarande hyfsat bra på miljö- och hållbarhetspolitik. Men vi halkar efter länder som Tyskland och rentav Danmark; de snackar och utreder mindre och gör mer verkstad.
Vad händer 2018-2022? Vilken klimatpolitik kan vi hoppas och kämpa för? Valet den 9 september blir avgörande. MP med alla sina brister bör räddas kvar i riksdagen, S måste skärpa sig, M måste vakna upp! C bör öppna ögonen även för frågor som kan komma i strid med en och annan väljares markägarintressen.