Bibehållen lön och ökad livskvalitet är målet på Tines i norska Heimdal

Det blir inte fler jobb. Det är inte heller syftet med 6-timmarsarbetsdag i Norge. Målet är bibehållen lön och ökad livskvalitet för de anställda. Det har facket och arbetsgivaren lyckats förverkliga på Tines stora centrallager i Heimdal.

[Ur nummer: 09/2011] Ibland behövs exempel från grannlandet för att tydliggöra vilka valmöjligheter parterna har på en arbetsplats. Debatten om 6-timmarsdagen självdog i Sverige efter 90-talskrisen och den drabbades av samma öde i övriga Europa.
Men så behöver det inte vara. Det visar det goda norska exemplet.
Samarbetet på centrallagret mellan parterna har blivit uppmärksammat av världsfacket, IFS. Ett diplom signerat av den fackliga generalsekreteraren hänger på hedersplats vid ingången. Det är den unge mejerichefen på Tine, Henning Martinsen som berättar om det.
– Det är ett samarbetspris som vi fick i år, säger han med stor stolthet.

Alla vill berätta
Vi sitter i matsalen och äter lunch. Förutom mejerichefen är det personalchefen Karin Langerud och fackklubbens ordförande Kåre Pedersen.
Alla vill de berätta om det nya arbetssättet, medbestämmandet, och vad det har betytt. Det är genom en öppen dialog mellan ledning och anställda som de hittat mer effektiva arbetssätt. Arbetarna i produktionen och kringtjänsterna samlas på möten en gång i vecka för att ringa in problemen och komma på lösningar.
– Det är ett nytt sätt att tänka, säger Karin Langerud. Det är ständiga förbättringar. Vi säger till medarbetarna att de själva ska komma på hur de kan göra arbetet mer effektivt.

Sitter i ledningsgruppen
Medbestämmandet på centrallagret har drivits så långt att man tagit in de anställdas representant, fackklubbens ordförande Kåre Pedersen, i ledningsgrupp. Han sitter där tillsammans med de andra cheferna för att besluta om den dagliga driften.
* Kan det verkligen vara en bra idé? Vad händer då med det fackliga perspektivet?
– Vi har självfallet fortfarande regelrätta förhandlingar om löner och arbetsvillkor, men de dagliga besluten om driften försöker vi lösa i dialog, säger Kåre Pedersen.
Han konstaterar att det blivit allt färre regelrätta förhandlingar, mindre konfrontation i den meningen att fackklubben formulerar ett krav som man sedan ska genomdriva. Det är som sagt mer daglig dialog.
* Vad händer om det blir nedskärningar?
– Vår inriktning är att reducera kostnader och inte att minska personal. Hittills har vi lyckligtvis inte haft uppsägningar, säger Kåre Pedersen.

God utbildning
Under ett år förberedde sig de 170 anställda på 6-timmarsdagen; det var från augusti 2006 till april 2007. En förutsättning för arbetstidsförkortningen var att de anställda hade en god yrkesutbildning och kunde rotera mellan olika arbetsuppgifter och komma med initierade förslag.
En sådan arbets?platsförlagd vuxenutbildning fanns redan sedan början på 2000-talet. I Norge kallas det för ”Fagbrev”.
Allt gott och väl. Sådana här goda exempel har också funnits i Sverige. Det intressanta med det norska exemplet är att man valt att tillföra ett nytt mål för produktionen, nämligen 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön och utan ökade kostnader för arbetsgivaren.
Det målet har fungerat inspirerande och motiverande för mejeriarbetarna som har hittat nya och mer effektiva arbetssätt.
Det är nästan så att man kan höra historiens vingslag. Kampen för 8-timmarsdagen ledde en gång i tiden till nya samarbetsformer, förbättrad livskvalitet och social jämlikhet, men det krävde modernisering av hela samhället med höjd utbildningsnivå, ökad produktivitet, storskaliga satsningar, solidaritet mellan löntagarna och utslagning av de arbetsplatser som inte klarade konkurrensen.

Ska producera lika mycket
I mejeriets informationsbroschyr står att 6-timmarsprojektet vid Tine i Heimdal syftar till ”Bedre livskvalitet” och det betyder i praktiken att de anställda på 6 timmar ska producera lika mycket som man förut gjorde på 7,5 timmar. (Rasten på 30 minuter har räknats bort.)
Det hävdas att det är en vinn-vinn situation som båda parter tjänar på, men villkoren är hårda: inga ökade kostnader, samma leveranssäkerhet till kund, ingen ökad sjukfrånvaro. Om dessa villkor inte uppfylls avbryts projektet och allt återgår till det vanliga.
Henning Martinsen konstaterar att projektet har fungerat över förväntan. Effektiviteten har inte bara ökat med de nödvändiga 20 procent som krävdes för att det skulle gå runt. Den har ökat med 30 procent, alltså en produktivitetsökning på 10 procent och den har fortsatt att öka, pilarna pekar uppåt. Nya och mer effektiva lösningar tas fram.

Minskad sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har minskat från 11 procent 2007 och låg på 6,2 procent 2010.
– Det är mycket lågt för en arbetsplats av det här slaget med paketering och kyllager. Vi tror att den kommer stiga något, men hålla sig på 6-7 procent, säger Karin Langerud.
Arbetstidsförkortningen på centrallagret gäller alla, också cheferna, men eftersom karaktären på deras arbetsuppgifter inte ryms inom ramen för 6-timmarsdagen laborerar de med en 30-timmars vecka. Det gäller både Henning Martinsen, Karin Langerud och Kåre Pedersen.
– För mig blir det extra lediga timmar som jag kan ta ut. Jag använder dem för att ta hand om min gamla mor, säger Karin Langerud.
Henning Martensen säger att han hämtar och lämnar på dagis och i bästa fall slipper han bilköerna.
Kåre Pedersen lägger också sin nyvunna tid på familjen. Han har en ”hytte” på en ö i Trondheimsfjorden. Att åka dit tar inte mer än två timmar. Familjen åker ut och fiskar eller går på tur.
Deras svar ger en tankeställare. Vem skulle inte vilja ha en sådan livskvalitet? Men om projektet är så framgångrikt som de säger borde det leda till att många andra arbetsplatser i Norge tar efter och förbättrar medbestämmandet, ökar produktiviteten och kortar arbetsdagen till 6-timmar. Men det har inte skett, inte ens inom Tine-koncernen som är Norges största mejeri med 5500 anställda. Hur kommer det sig?

Svår utmaning
– Jag tror inte att det är så enkelt, säger Kåre Pedersen. Anläggningarna ser olika ut och producerar olika saker. På ett ysteri och ett mejeri är tempot mer processtyrt. Det går inte lika lätt att snabba på. Vår framgång bygger på att vi gemensamt hittat sätt att köra maskinerna mer sammanhängande utan driftstopp. Det är en svår utmaning och det är möjligt att våra goda resultat kan vara lite skrämmande. De andra kanske inte har samma förutsättningar, säger Kåre Pedersen.