”Fortsätter det blir det problem”

Nr 2/2012

Anders Kjellberg har forskat om varför fackförbunden tappar medlemmar

LO-förbunden inom industrin har varit vana vid en hög organis­ations­grad, 2006 låg den på 84 procent. Men efter rege­ring­ens beslut att kraftigt höja egenavgiften till a-kassan har organisations­graden stadigt minskat. Det är nu hög tid att prioritera medlemsvärvning.
Det anser Anders Kjellberg, arbets­livs­forskare och professor i sociologi vid Lunds universitet.
Han har under många år studerat utvecklingen inom svensk fackföreningsrörelse. Han har ännu inte fått siffrorna för hur organisationsgraden såg ut 2011 men han tror att den sjunkit ytterligare för arbetare, då antalet anställda har ökat samtidigt som medlemsantalet minskat.
– Det innebär i så fall att trenden nedåt fortsätter för arbetarna medan tjänstemännens organisationsgrad an­tag­ligen kommer att förbli på samma nivå som 2010, säger han.
Under åren 2006-2010 sjönk den genomsnittliga organisationsgraden för arbetare från 77 procent till 69 procent. Hans gissning är att den 2011 kommer att landa på 68 procent. För tjänstemän har utvecklingen nedåt inte varit lika tydlig, gått från 77 procent till 72 procent 2009 och sedan en ökning till 73 procent.

A-kassan kostar mycket
Han menar att det är en fullt förklarlig utveckling. Under hela 2010 betalade till exempel en metallarbetare 390 kronor i månaden i a-kasseavgift medan en civilingenjör med dubbelt så hög lön endast betalade 90 kronor.
Han tycker inte att det går att utesluta att det varit en medveten strategi från regeringen att försvaga LO-facken genom avgiftshöjningen.
Han skiljer på lång och kortsiktiga förändringar. Den trend som nu råder är att både antalet arbetare minskar (även om det skedde en tillfällig ökning 2011 till följd av förbättrad ekonomisk konjunktur) och att organisationsgraden för arbetare sjunker.
– Det vi också kan se är att organisationsgraden går ner mer långsamt fram till 2007 och därefter rasar den när avgiften till a-kassan chockhöjs.
Han använder sig av begreppet strukturell individualisering. Det är när anställningsformen försvårar organisering, vilket är fallet med inhyrda, visstidsanställda och outsourcing. Han tror att detta också kan ha haft en påverkan på organisationsgraden inom livsmedelsindustrin.

Nya jobb blir osäkrare
Att organisera ungdomar samtidigt som de nya jobben blir allt osäkrare är inte lätt.
– Jag tror tyvärr att ungdomar idag ofta inte känner till vad facken står för eller vad de uträttar. Inte heller vad ett kollektivavtal är för något.
Han betonar hur oerhört viktigt det är att det finns klubbar ute på arbetsplatserna och att det går att redovisa konkreta resultat. Det gäller också att framhålla vad facket gjort och vad medlemmarna fått ut av sitt fackliga medlemskap.
– Att marknadsföra sig själv har inte varit fackets starka sida.
• Är du bekymrad?
– Nej, inte i dagsläget. Än så länge är Sverige tillsammans med Danmark och Finland de länder som har högst organisationsgrad i världen, cirka 70 procent. Det är betydligt mer än i Tyskland där organisationsgraden ligger under 20 procent och i England där den ligger under 30 procent.
Han konstaterar samtidigt att det för svensk del handlar om långsiktiga förändringar. Och om det fortsätter som hittills blir det så småningom problem, särskilt i vissa branscher.