Bara hälften av de anställda på företag utan klubb är med i facket. Målen från kongressen 2013 är alltså inte uppfyllda. Nu vill Livs förbundsstyrelse fortsätta satsningen på medlemsrekrytering och demokratiutveckling med ytterligare 40 miljoner under fyra år.

I en särskild kongressrapport granskas resultaten av Plan 2017, som beslutades om på kongressen 2013 och innebar att 40 miljoner skulle tas från det egna kapitalet under fyra år för att bland annat öka organisationsgraden med minst 10 procentenheter.
Granskningen visar att målet inte uppfyllts. Organisationsgraden på arbetsplatser med klubb har ökat till cirka 75 procent, vilket är en ökning, men mindre än det satta målet.

På arbetsplatser utan klubb är det av praktiska skäl svårare att mäta organisationsgraden, men den uppskattning som görs i rapporten ger en siffra på mellan 45 och 50 procent.
Ställer man denna låga siffra mot det faktum att 25 procent, alltså var fjärde medlem i Livs, jobbar på en arbetsplats utan klubb, så finns här ett problem.
Om man tillägger att det finns en högljudd opinion mot behovet av facket på små arbetsplatser och att Livs gentemot denna kollektivavtalsfientliga syn har ett uttalat mål att teckna avtal på dessa arbetsplatser, ja, då har problemet vuxit.
Dessutom är det så att ombuden från arbetsplatser utan klubb är underrepresenterade på kongressen, eftersom Livs i sin demokratiska uppbyggnad inte prioriterar dessa.

Det satta målet att fackliga förtroendevalda minst en gång var tredje månad ska samtala med alla medlemmar på arbetsplatser utan klubb är inte uppfyllt. Antalet arbetsplatser med avtal och medlemmar utan klubb har varit relativt konstant under åren. 2016 var antalet 1 067. Antalet aktiva medlemmar i Livs var den sista december 2012 26 779 och den sista december fyra år senare 24 996, alltså en minskning under kongressperioden med 1 783.

Men denna minskning kan ställas mot den totala nyrekryteringen under perioden, som var 8 926. Rapporten konstaterar att antalet inträden i förbundet ökar under de månader då de största insatserna med bland annat uppsökeri genomförs. Orsaker till utträde är i stor utsträckning att medlemmen fått jobb inom en annan bransch, gått i pension eller annan orsak som kan betecknas som icke-påverkbar.
Den andel som lämnade förbundet på grund av egna motiv eller bristande betalning, alltså orsaker som går att påverka, minskade under perioden.
Antalet arbetsplatser med klubb minskade något under perioden och uppgick i slutet av 2016 till 193.
Många klubbar har uppgett att de utvecklat verksamheten. Över 80 procent av klubbarna definierar mål för verksamheten och har en verksamhetsplan.
Det finns en fortsatt tro på organisering som metod för medlemsrekrytering och demokratiutveckling, även om metoden kan vara svårarbetad. Den främsta svårigheten har varit att hitta frågor som är gemensamma och kan drivas med framgång på arbetsplatsen. Ett exempel på ett projekt för medlemsrekrytering är det region Mitt haft på Siljans Chark.
Förbundsstyrelsens uppfattning är att även om målen som sattes i Plan 2017 inte är uppfyllda så har satsningen gett mycket positivt. Trenden med sjunkande organisationsgrad har brutits.

Förbundsstyrelsen tror att en kongressperiod är för kort tid för att satsningen ska slå igenom fullt ut. Nya verksamheter har byggts upp och nya verksamheter har testats och följts upp och många förtroendevalda har gått in i nya uppdrag och fått nya roller. Därför föreslår förbundsstyrelsen att en plan 2021 presenteras till höstens förbundsmöte och att 40 miljoner kronor avsätts under kongressperioden och att finansieringen inte belastar resultatet.