Inga fler inspektörer och fortsatt frysning av RSO när regeringen Reinfeldt prioriterar i budgeten

För arbetsmiljöområdet var det mesta som vanligt när regering­en presenterade budgeten för 2013. Det viktigaste var det som inte fanns med.Där fanns inte några pengar till fler arbetsmiljö­inspektörer. Och där fanns inte något höjt statsbidrag till de regionala skyddsombudens verksamhet.
En utgångspunkt för arbetsmiljölagstiftningen är att arbetsmiljöarbetet ska bekostas av produktionen, vara en del av produktionskostnaderna.
”Vanliga” skyddsombud har därför rätt till ledighet med bibehållen lön och övriga anställningsförmåner för att sköta sitt uppdrag.
Den modellen fungerar inte när det gäller de regionala skyddsombudens (RSO) verksamhet, eftersom de är fackliga förtroendevalda eller ombudsmän som verkar på arbetsplatser där de inte är anställda. Därför finansierar staten (delar av) denna verksamhet genom ett riktat bidrag.
Redan för tio år sedan föreslog en utredning att bidraget, som då uppgick till knappt 73 miljoner kronor, skulle ökas med 60 miljoner för att ge full kostnadstäckning. Det vill säga att staten står för hela kostnaden för RSO-verksamheten. Så blev det inte. Anslaget räknades 2003 upp med knappt hälften av det föreslagna, och har sedan dess varit oförändrat.
Medan statsbidraget legat kvar på runt 100 miljoner kronor årligen, så har löner och andra kostnader ökat. Förra året var LO-förbundens totala kostnad för RSO-verksamheten 148,4 miljoner kronor, och statsbidraget 77,3 miljoner, eller 52 procent av kostnaden.
Livsmedelsarbetareförbundets kostnader för RSO-verksamheten var förra året 2,4 miljoner kronor, och statsbidraget 1,5 miljoner. Förbundet tvingades skjuta till 0,9 miljoner (cirka 37 procent av kostnaden) av medlemsmedel.

Oförändrat bidrag sedan 2003
Statsbidraget till den regionala skyddsombudsverksamheten har alltså varit oförändrat sedan 2003 och har i praktiken urholkats ordentligt.
De fackliga organisationerna tvingas bekosta en allt större del av verksamheten med egna pengar och därför har man i flera år krävt att bidraget ska ökas.
Nu senast krävde LO, TCO och Saco i en gemensam skrivelse till regeringen att statsbidraget skulle höjas med 30 miljoner kronor.
– Som ett första steg. På sikt måste statsbidraget på något sätt indexregleras, förklarade då Christina Järnstedt som är samordnare för LO-förbundens regionala skydds­ombudsverksamhet.
Kravet på höjt bidrag har hittills klingat ohört, och det blev ingen höjning i budgeten för 2013 heller.

Ökat antal arbetsskador
På samma sätt har det varit med Arbets­miljöverkets tillsynsverksamhet. I sitt budget­underlag för 2012-2014 begärde verket rejält ökade resurser. Verket motiverade kravet bland annat med att antalet arbets­skador ökat.
Man hänvisade också till FN-organet International Labour Organizations, ILO:s, rekommendation om antal inspektörer i förhållande till antal arbetsställen. Den innebär en arbets­miljöinspektör per 10000 anställda i industriellt utvecklade länder. Sverige har i dag cirka 0,7 inspektörer per 10000 anställda.
Slutsatsen var att det behövdes fler inspektörer, och ökade resurser även inom verksamhetsområdena analys, regler och information. För 2012 begärdes därför 20 extra miljoner, för 2013 ville man ha 40 miljoner och för 2014 var summan 68 miljoner kronor.
Av detta blev inget i förra höstens budget. Regeringen satt nöjd. Och gör så fortfarande. Det blir inget ökat anslag för Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet 2013 heller.
De nya pengar Arbetsmiljöverket får är för att kunna sköta det uppdrag man fått av regeringen beträffande utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige.
För det uppdraget har Arbetsmiljöverket begärt 5 miljoner kronor från och med 2013. De pengarna får man.

Avgifter ska ersätta straff
Verket ville också ha förstärkning med 7 miljoner för att hantera konsekvenserna av Arbetsmiljösanktionsutredningens förslag (som bland annat innebär att brott mot arbetsmiljölagen i stort avkriminaliseras, och att straff ersätts med sanktionsavgifter).
Ett 40-tal föreskrifter måste omarbetas, och för att klara det skulle det behövas 7 miljoner extra. Eventuellt uppdelat på flera år. Regeringen går med på 2 miljoner kronor, som tillfällig förstärkning under 2013.
Arbetsmiljöverket får alltså inga fler inspektörer, och inte de pengar man begärt för föreskriftsarbetet.
Däremot får man ett utökat informations- och kunskapsspridningsuppdrag som från 2013 ska ”avse en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv”.
Funktionen ska inte bedriva egen forskning utan vara en kunskapsförmedlande resurs och nyttiggöra arbetsmiljö- och arbetslivsforskning.
Den ska även arbeta med sådant som berör företagshälsovårdens kunskapsutveckling.
Det utvidgade uppdraget kan ses som ett försök att reparera en del av det som slogs sönder när Arbetslivsinstitutet lades ned sommaren 2007.
Regeringen räknar med att det behövs 7 miljoner kronor för den ”nationella funktionen” under nästa år. 5 miljoner finansieras genom omprioriteringar inom Arbetsmiljöverkets anslag, och 2 miljoner är nya pengar.