Fackföreningsrörelsen i Finland mobiliserar mot högerregeringens sparplaner som går ut på att sänka löner och dra in på förmåner som förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter.

Högerregeringen kom till makten i slutet av maj. Det regeringen nu vill är att få fart på Finlands ekonomi genom en rad sparåtgärder. Dessa åtgärder har fått fackföreningsrörelsen i Finland att protestera och begära stöd från fack i andra länder.

– Vi visste att det fanns en risk att regeringen skulle ge sig på facket men det här är betydligt värre än vad vi befarat, säger Henri Lindholm, förbundssekreterare i SEL, finska Livs.

Det regeringen i Finland vill göra är att inskränka parternas fria förhandlingsrätt vilket är ett brott mot internationella avtal som garanterar föreningsfrihet och rätten att förhandla kollektivt om arbetsvillkor.

– Vi har fått ett helt fantastiskt stöd från fackförbund i hela världen. Det är många som är chockade över att regeringen gett sig på den nordiska modellen, säger Henri Lindholm.

Kortfattat handlar regeringens sparplaner om att sänka ersättningen för övertids- och söndagsarbete, sänka sjukpenningen och korta semestern för offentlig anställda från 38 dagar till 30 dagar. Dessutom vill regeringen att trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag i fortsättningen ska vara lediga dagar utan lön.  Detta är tänkt att genomföras i samband med att kollektivavtalen löper ut nästa år.

Enligt fackliga beräkningar kommer detta leda till en sänkning av lönerna med 4-6 procent som drabbar de med sämst marginaler, som deltidare och kvinnliga arbetstagare.

– Regeringen vill stärka Finlands konkurrenskraft och öka produktiviteten med 5 procent. Men från fackligt håll har vi svårt att se hur dessa besparingar ska leda till en hållbar stärkning av konkurrenskraften, säger Henri Lindholm.

Den 18 september organiserade centralorganisationerna en stor demonstration i Helsingfors i protest mot regeringens planer. Samtidigt genomförde fackförbunden den största strejken i Finland sedan 1993. Cirka 300 000 personer lade ner arbetet vilket bland annat ledde till att flyg, bussar och tåg stod still och att butiker höll stängt. Även 10 000 livsmedelsarbetare deltog i strejken.

– Vi har medlemmarna med oss. Dessutom har ännu fler gått med i facket efter att regeringens planer blev kända, säger han och fortsätter:

– Det är ett svårt läge. Det finns två olika spår. Ett är att arbetsmarknadens parter förhandlar för att hitta en lösning. Ett annat spår är att facken förhandlar med regeringen, men då kräver vi att regeringen drar tillbaka de föreslagna tvångslagarna.