Olika brister i arbetsmiljön medförde förra året att företag och verksamheter fick domar, strafförelägganden och avgiftsförelägganden på totalt 61,1 miljoner kronor. Det är en ökning med 7,3 miljoner kronor, eller drygt 13 procent, jämfört med 2016.

Införandet av sanktionsavgifter i stor skala 1 juli 2014 har medfört att fler arbetsgivare tvingas betala och att kostnaden för att bryta mot reglerna ökat mycket kraftigt.
Förra året (uppgifterna är preliminära) utfärdade Arbetsmiljöverket 672 förelägganden med sanktionsavgift, där den sammanlagda avgiften var på 36,8 miljoner kronor. Året före handlade det om 420 förelägganden med sanktionsavgifter på totalt 24,3 miljoner kronor. Brott mot reglerna för byggnads- och anläggningsarbete, framför allt i fråga om fallskydd, dominerar. Förra året stod de för 358 av avgiftsföreläggandena och drygt 21,3 miljoner kronor av avgifterna.

Arbetsmiljömålen ligger kvar på ungefär samma nivå som året före, drygt 70. Den samlade påföljden, i form av företagsböter, minskade dock från 25,8 till 22,3 miljoner kronor.
Vitesmålen ökade i fråga om antal, från 27 till 42, medan utdömt belopp minskade från 3,7 miljoner 2016 till 2 miljoner kronor 2017.
Sanktionsavgifter tas ut för brister i dokumentation och i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, medan företagsböter med få undantag är kopplade till arbetsplatsolyckor där någon skadats eller dödats (arbetsmiljöbrott). Utdömda viten grundar sig på brott mot föreläggande eller förbud från Arbetsmiljöverket.
Av det sammanlagda beloppet på 61,1 miljoner kronor för företagsböter, viten och sanktionsavgifter 2017 svarade företag inom Livs område för 1,3 miljoner, mot 432 300 kronor 2016. Företagsböter för arbetsmiljöbrott stod för 1,2 miljoner.