– Säger vi nej till att sälja griskött från länder där svanskupering förekommer så ryker hela den förädlade maten. Den enda möjligheten är att alla handelskedjor samarbetar och tar ett gemensamt beslut om att inte sälja kött från länder som inte följer EU:s grisdirektiv.

Det sa Åsa Domeij, miljöchef på Axfood på Svenska Djurhälsovårdens vårkonferens i Västerås den 11 mars.
Handelskedjornas försäljning av den olagliga danska fläskfilén var den stora frågan: Hur kan handeln fortsätta att använda den danska fläskfilén som lockvara när de vet att köttet är olagligt?
Åsa Domeij hävdade dels att rättsläget inom EU fortfarande är oklart eftersom undantag från grisdirektivet kan medges, dels att försäljningen av produkter där importköttet ingår har en så avgörande ekonomisk betydelse för butikskedjan att det därför inte skulle gå att sluta sälja det.
– Om vi som handelskedja slutar att ta in det så skulle vi inte heller kunna sälja färdigmat och då skulle vi inte klara oss. Då skulle vi behöva lägga ner. För att det ska vara möjligt måste det bli konkurrensneutralt. Det måste bli samma för ICA och Coop.
Vad Axfood själva kan göra är att driva utvecklingen för ”kött med knorr” i deras EMV-varor.
– Det ska finnas någon sorts djuromsorgscertifiering på alla EMV-varor som vi säljer. Det ska vara konsumentinformation på förpackningen. Det gäller alla våra EMV-varor, både för Garant och Eldorado.
Hon ansåg att EMV har en väldig potential. Genom upphandlingen av EMV-varor kan handelskedjorna själva driva miljö- och djuromsorgsfrågor. Det finns redan certifieringsprogram för import av palmolja och soja.
Men för att det ska bli möjligt krävs att handelskedjorna satsar mer pengar på marknadsföring av sina egna EMV-varor. Det gör att skillnaden mellan dem och leverantörernas märkesvaror blir mindre.

EU:s grisdirektiv syftar till att djuren ska få utlopp för sitt naturliga beteende. Om grisarna mår bra så blir de mindre sjuka och det minskar behovet av att använda antibiotika i grisproduktionen. Att inte överanvända antibiotika för att undvika att bakterier blir resistenta är en ödesfråga för hela samhället.
Christina Greko, från Sva, Statens veterinärmedicinska anstalt, betonade betydelsen av hygien och smittskydd för att hålla djuren friska. Hon menade att den snabba spridningen av MRSA bland danska grisar var skrämmande.
MRSA är en typ av stafylokocker som är resistent mot bland annat penicillin. Den är orsak till svårbehandlade infektioner hos människor, till exempel i form av sår som inte läker. Men den kan liksom vanliga stafylokocker bäras utan symtom. Fram till 2000-talet förekom MRSA nästan bara hos människor. Men nu förekommer det hos lantbrukets djur (grisar, nötkreatur, fjäderfä). Det vanliga är att djuren bär bakterien utan symtom. Smittan kan överföras från djur till människa.

I Danmark var 13 procent av grisarna MRSA-positiva 2009.
Tre år senare, 2012, var hela 77 procent positiva. Det här är ett stort problem för djurskötarna som arbetar på gårdarna och slakterierna.
– Det är en skrämmande utveckling. I 70 år har vi använt antibiotika och underanvänt hygien och smittskydd, sa Christina Greko.
Från 2006 finns ett förbud i EU mot att använda antibiotika i tillväxtfrämjande syfte, men något liknande förbud finns inte i USA som EU är på väg att förhandla fram ett frihandelsavtal med som också inkluderar jordbruksprodukter.
Gunnar Brulin
Fotnot: De stora livsmedelskedjorna säger i ett pressmeddelande den 26 mars att de antagit ett program som kräver att svanskuperingen i Danmark ska minska.