– Jag tror att det är viktigt att fråga hur alla mår, det gör jag alltid om jag ser någon som inte verkar må bra. Jag kan inte blunda. Det är olika hur lätt en person öppnar sig. Det bästa är att komma tillbaka och fortsätta samtalet, säger Linda Fogde, regionalt skyddsombud i Region Mitt.

En gråmulen fredag i april har Linda Fogde bokat ett mötesrum på OLW:s chips-
fabrik. Utanför grindarna, inte så långt bort, går några hästar och betar. Hon ser dem på väg till och från jobbet. Ibland har hon cyklat dit med barnen efter jobbet för hälsa på hästarna. Dessa fyrbenta varelser verkar ha absolut gehör för harmoni och mening.
Det är mer än vad man kan säga om oss människor, när vi är på arbetet. Stress, underbemanning, ohälsosam arbetsbelastning, dåliga arbetstider, konflikter, kränkningar och mobbing hör till det som skapar ohälsa.
Det är inget nytt, men det är förödande för den som drabbas. Och det kommer rapporter om att det är allt fler som drabbas. Att sjuktalen ökar.
Hur kan ett regionalt skyddsombud, ett RSO, som de kallas, komma åt dessa arbetsmiljöproblem? Ja, det är inte så lätt, men Linda Fogde säger att hon ser det som en utmaning. Hon brinner för uppdraget, för att hjälpa människor, för att åka ut till små arbetsplatser, där det inte finns någon fackklubb eller skyddskommitté, och kontrollera risker i arbetsmiljön och förebygga dessa.
Nu handlar det om psykosocial arbetsmiljö: Om hur folk mår helt enkelt.

Redan 1980, två år efter att arbetsmiljölagen kom till, ville LO ha en föreskrift på det organisatoriska och sociala området. Det har gått 36 år och nu har den kommit. Förhoppningarna har trissats upp och den trädde i kraft den 31 mars.
Linda Fogde har precis kommit hem från en utbildning som Livs hållit under tre dagar för RSO. Hon har själv en hel del erfarenhet av hur det är att jobba på en livsmedelsfabrik. Hon har gjort det länge.
– Jag har faktiskt fått guldklocka, säger hon.
Huvudskyddsombud har hon varit i fyra år och omvald är hon på tre år framåt. Uppdraget som regionalt skyddsombud utsågs hon till för ett år sedan.
Det handlar om att se vad som ligger bakom de psykosociala problemen, alltså hur arbetet organiseras.
Om det finns stora krav på den anställde men inte förutsättningar för att leva upp till dessa, ja då är det enligt den nya föreskriften en ”ohälsosam arbetsbelastning” och det är farligt. Det kan på sikt leda till psykosocial ohälsa.
Skyddsombuden har ett stort ansvar att uppmärksamma denna risk, även om det är arbetsgivaren som har det fulla juridiska ansvaret.
– På oss ligger att skriva tillbudsrapporter och samarbeta med arbetsgivaren. Det är ofta vi som upptäcker felen i hur arbetet organiserats och vi kommunicerar dem till arbetsgivaren.

Som RSO kommer hon ha med sig kunskapen om den nya föreskriften när hon besöker arbetsplatser.
– Det kan vara känsligt att tala om den psykosociala arbetsmiljön på små företag, där den anställde och arbetsgivaren jobbar bredvid varandra.
Företagen som hon besöker finns i alla möjliga branscher: bagare, styckare, konserv. Hon får se och lära sig en hel del.
Just nu gör hon bland annat bullerkartläggningar. Hon vill att de ska göras tillsamman med en arbetsmiljöingenjör från företagshälsovården.
Buller, även då det ligger under gränsvärdet för obligatoriskt hörselskydd, 85 decibel, kan leda till skador som tinnitus, högt blodtryck, hjärt- och kärlproblem, trötthet, depression.
– För gravida är det viktigt att veta att fostret påverkas och kan ta skada av buller. Under graviditeten behöver gravida bli omflyttade till bullerfria miljöer.

Hon understryker vikten av tillbudsrapportering. Det gäller i högsta grad organisatorisk och social arbetsmiljö. Man ska skriva en tillbudsrapport om man till exempel känner sig stressad, om man mår dåligt, och man ska beskriva vad det beror på.
– Leder stressen till att man måste sjukskriva sig behöver man den här dokumentationen för att det ska bli lättare att få skadan godkänd av Försäkringskassan.
Att RSO visar upp sig, gör besök och kommer tillbaka och gör återbesök är nyckeln till bättre arbetsmiljö.
– Vi ska vara ute på varje arbetsplats två gånger per år. Man ska komma ihåg att medlemmarna på små företag också betalar lika mycket fackavgift som alla andra och har rätt att få samma uppmärksamhet. RSO reperesenterar alla på arbetsplatsen.
Under arbetsplatsbesöken är de två stycken, Linda brukar åka med en RSO-tjej från Atria Örebro, Veronicka Fridh.
– Ju mer man visar upp sig, desto fler frågor kommer det. Att någon annan bryr sig om hur vi mår och vår arbetsmiljö är betydelsefullt. Ofta blir jag positivt bemött av arbetsgivarna, men det finns undantag.

Tillsammans med någon från företaget och ibland med någon av de anställda, det beror på situationen, går Linda Fogde en skyddsrond. Ibland pratar hon inte så mycket med de anställda, eftersom de är upptagna av arbetet och hon vill inte störa, men hon observerar hur de jobbar och hur de mår. Under rasten tar hon samtalet.
– Då vill jag ha ett eget samtal med personalen utan att arbetsgivaren är med. Jag tar upp det jag sett när jag gick skyddsronden.

• Vilka risker brukar du upptäcka?
– Det är ergonomi, buller, stress, organisatoriska risker och underbemanning.