Lära på jobbet krävs för att behålla jobbet

Nr 12/2017

Lärande på jobbet är avgörande för ett företags konkurrenskraft, men det kommer inte av sig självt. Den anställde måste kunna påverka arbetsuppgifterna och få tid till egen reflektion.
Påståendena kan tyckas som nästan logiskt självklara, men är inte det, eftersom villkoren för företagen blivit så tuffa på marknaden att de anser sig tvungna att slimma organisationen och ibland till och med återinföra ett slags digitalt löpande band.
Professor Jonas Olofsson på Malmö högskola har forskat om Informellt lärande i arbetslivet, och presenterade sin rapport på ett seminarium som Arena Idé ordnade i november, där både IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Teknikföretagens chef för industriell utveckling, Amelie von Zweigbergk, var med och kommenterade.

Informellt lärande har fått en helt ny status, det är detta som måste till både för företagens skull och för de anställdas skull. Jonas Olofsson har i sin forskning ringat in vad som krävs.
– Informellt lärande kommer inte igång av sig självt utan det behövs stödstrukturer. Det måste finnas motivation hos de anställda, de måste ha möjlighet att påverka arbetsuppgifterna och det måste finnas tid för reflektion, sa han.
Sverige ligger ändå rätt bra till vad det gäller arbetsplatsförlagt lärande, enligt Jonas Olofsson. I den senaste EU-mätningen sa 30 procent av de tillfrågade i Sverige att de deltagit i sådant lärande medan EU-snittet låg på 10 procent.

Marie Nilsson, IF Metalls förbundsordförande, lyfte i sin kommentar till forskningen fram betydelsen av att alla får tillgång till lärande på jobbet. Som det är idag är det en himmelsvid skillnad mellan stora, resursstarka företag, och små och medelstora.
– Det här är en av IF Metalls viktigaste frågor. Svensk industri behöver kompetent arbetskraft för att kunna konkurrera, sa hon.
Inom industrin förändras produktionen hela tiden och för de anställda innebär det att de måste lära sig nytt och mer hela tiden, annars förlorar de sin ”anställningsbarhet”.
Kompetensen är det viktigaste skyddet när las-listor upprättas och det blir ännu viktigare i den stund man blir uppsagd och måste hitta ett nytt jobb.
– För oss är det därför viktigt att lyfta det informella lärandet så att det ger ett dokument (en validering). Vi behöver papper på vad vi kan, så att man kan bygga på sin kompetens, dessa frågor jobbar vi med. Vi utvecklar en branschvalidering som utgör ett intyg. Denna behövs för att våra medlemmars ställning ska stärkas, sa Marie Nilsson.
Som det är idag har de anställda svårt att bli arbetsbefriade för att utbilda sig under lågkonjunktur, för då har företagen inga pengar, men inte heller under högkonjunktur är det möjligt, för då när hjulen snurrar kan inte företagen avvara några anställda.

Också motparten, Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling på Teknikföretagen, betonade vikten av att ta fram bättre förutsättningar genom att bland annat ta fram valideringskoncept.
– Det har varit mycket politiskt fokus på ungdomsskolan, men det skulle behövas mer fokus på vuxenutbildningen, sa hon.