EU-parlamentet röstade med minimal majoritet, 317 mot 315, för att grundläggande sociala rättigheter ska skrivas in i det gemensamma EU-fördraget nästa gång det ändras.

– Det är jätteviktigt, för det markerar att man ska ha bra arbetsvillkor och inte konkurrera med låga löner på arbetsmarknaden, sa Marita Ulvskog (S) till Dagens Arena efter omröstningen i parlamentet den 19 januari.
Det är ett tjugotal möjliga lagförslag som EU-kommissionen tagit fram och låtit medborgare, företag, fackföreningar, politiker, myndigheter och intresseorganisationer ta ställning till.
I huvudsak anger förslaget en viljeinriktning för politiken, det är alltså inga konkreta krav, men Marita Ulvskog tror ändå att det kan få stor betydelse för framtida omröstningar som rör regleringar av arbetsmarknaden.

”Fortsatt stöd för fri rörlighet på EU:s inre marknad kräver anständiga arbetsvillkor. En orättvis konkurrens med löner och arbetsvillkor, leder till att människor pekar finger mot dem som tar sig hit för att försörja sina familjer, istället för mot oseriösa och halvkriminella företag som hänsynslöst utnyttjar dessa människor”, skriver Marita Ulvskog tillsammans med Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande, i en debattartikel i Dagens Industri.
Idén om ett socialt Europa som ger trygghet och rättvisa åt medborgarna och inte bara erbjuder företagen en gemensam marknad har åter blivit aktuell. Det är de stora problemen med finanskris, hög arbetslöshet och växande klyftor som är bakgrunden.
EU-kommissionen har i arbetet med förslaget, som kallas ”social pelare” haft hjälp av den tidigare svenska socialdemokratiska finansministern Allan Larsson.
Den borgerliga partigruppen i EU-parlamentet, EPP, var splittrad i frågan om att stärka de sociala rättigheterna. De svenska parlamentarikerna röstade emot med motiveringen att sociala rättigheter på EU-nivå som till exempel minimilöner kan hota den svenska modellen för löneförhandlingar utan politisk inblandning.