I början på året ordnade Jordbruksverket tillsammans med Livsmedelsföretagen ett seminarium om framgångsrik export till tillväxtmarknader – särskilt Ryssland lyftes fram. Det var före Ukrainakrisen.

På seminariet presenterade Jordbruksverket rapporten ”Ryssland – möjligheter och svårigheter vid handel med livsmedel, jordbruksprodukter och fisk”.
– Det var innan Ukraina-krisen, konstaterar Kristina Mattsson som är enhetschef på Jordbruksverkets marknadsavdelning.
• Vad hände med de stora möjligheterna?
– I rapporten skriver vi att Ryssland kännetecknas av stor oförutsägbarhet. Redan innan den nuvarande krisen kunde regler ändras snabbt. Det var ett stort problem.

All export av livsmedel utanför EU innebär både möjligheter och risker, säger hon. Ryssland utmärker sig genom att vara speciellt benäget att använda handel som ett politiskt maktmedel. Kina är också en svår marknad, men då handlar det framför allt om svårigheter att komma in på grund av krav på dokumentation.
Att Ryssland numera är med i frihandelsorganisationen WTO förändrar inte så mycket i sak.
– Det ger ett nytt forum för samtal och det är väl bra, säger hon.
För svensk del betyder inte det ryska importstoppet så mycket, eftersom handeln med livsmedel varit så begränsad. Sverige är ju ingen stor exportör. Ändå kan den indirekta betydelsen bli avsevärd, eftersom det uppstår ett överskott av livsmedel inom EU och grannländer som har Rysslandsexport måste skicka den till nya destinationer.

Det gäller till exempel det finska mejeriföretaget Valio som behöver avsättning för sina produkter. Danish Crown tvingas omdirigera sin export. Arla i Danmark måste också göra det.
• Vilka lärdomar kan man dra?
– Det är mer riskfyllt att exportera utanför EU men varje företag måste väga risken mot de vinster man kan förväntas göra. Länder i vår närhet erbjuder stabilare förhållanden, men det kan finnas andra hinder, säger hon.