Medlemsutbildning hölls på flera språk

Nr 1/2018

För första gången har Livs medlemmar på Kronfågel i Valla, fått medlemsutbildning på annat språk än svenska. På kycklingslakteriet jobbar många med invandrarbakgrund och ett 30-tal olika språk talas.

Vid tre tillfällen samlades sex medlemmar och tre förtroendevalda kursledare, sammanlagt nio personer i Folkets hus i Katrineholm för att tala om vad facket är och vilka rättigheter och skyldigheter en medlem har.
– Det handlar om att alla medlemmar ska förstå vad de har rätt att kräva och att de måste säga till fackklubben om något är fel så att de kan få hjälp, säger Hewar Ali Bedakh, som var den språkkunniga bland kursledarna.
Förutom svenska talar han arabiska och kurdiska. Han är klubbordförande på Fazer bageri i Eskilstuna och det var bland annat hans klubb som motionerade till Livs kongress förra året om att förbundet aktivt skulle verka för att ordna medlemsutbildningar på flera språk.
Han gick upp i talarstolen och höll sitt tal på kurdiska, vilket var ett effektfullt grepp eftersom det utestängde alla som inte talade detta språk och därefter förklarade han på svenska vad han ville. Budskapet var tydligt och motionen som först hade fått avslag av förbundsstyrelsen antogs av kongressen.
– Det handlar också om att medlemmarna ska förstå att de själva kan bli aktiva och med fackets hjälp förändra saker på arbetsplatsen.
Förutom Hewar var det Johanna Korell och Tommy Ljungberg, ordförande respektive ledamot i fackklubben på Kronfågel som var kursledare.
– Vi satte upp anslag på jobbet om att medlemsutbildningen var på svenska, arabiska och kurdiska och framförallt berättade vi om den för medlemmarna, säger Johanna.

Reaktionerna  från  deltagarna var mycket positiva. Det framgick på ett klubbmöte på Kronfågel som hölls efter medlemsutbildningen.
I utvärderingen skrev deltagarna att de tyckte att det var mycket bra att få de saker som de inte förstod förklarade på modersmålet.
– Men det mesta hölls på svenska. Det var först när någon inte förstod som jag övergick till arabiska. Flera av de arabisktalande kunde också hygglig svenska, säger Hewar.
– Jag tror att språket är viktigt för att man ska känna att man tillhör ett fackligt kollektiv, att vi är tillsammans, säger Tommy.

En poäng med att hålla utbildningen på flera språk är att den som till exempel talar arabiska kan se att det finns andra arabisktalande som har förtroendeuppdrag. Då är det förmodligen lättare att själv ta på sig ett uppdrag.
Det handlar också om ren fakta, till exempel vad olika försäkringar täcker. En medlem sa att bilen hade vält på väg till jobbet, och då kunde kursledarna informera om att försäkringen gäller för resa till jobbet.
– Vi skulle ha nytta av försäkringsinformatörer som kan flera språk, konstaterar Johanna.
Att det är svårt att ta till sig skriftlig information är tydligt, särskilt när det gäller försäkringsfrågor.
– Jag tror att ni såg det när jag talade arabiska, det är ett annat kroppsspråk, man talar mer med händerna. Det har betydelse när man ska förklara, säger Hewar.
Det kan också vara problem med fackliga begrepp, om man kommer från länder där det inte finns fackföreningar på samma sätt som i Sverige.

• Hur fungerar det med skyddsombud? Har man koll på vilka som är det på jobbet?
– Ja, det tror jag. På Kronfågel syns skyddsombuden eftersom de har gröna hårnät på sig. Man får också information av oss på introduktionen och företaget ger det också, säger Johanna.
Även om det bara var sex personer som kom denna första gång är det rätt väg att gå, tror de tre kursledarna.
– Bara genom att vi hållit utbildningen så kommer det att väcka intresse och fler kommer att efterfråga den, tror Hewar.
Under 2018 är det inte några flerspråkiga medlemsutbildningar inplanerade från centralt håll.

Förbundets studieombudsman Natasa Stojkovic säger att det i sådana fall blir frågan om lokala initiativ.
– Nu har vi kommit igång och hållit en flerspråkig medlemsutbildning. Det var positiva reaktioner på den, men ändå inte så stor uppslutning. Under 2018 behöver vi ta reda på vilka behov som finns och vilka språkliga resurser vi har. Det krävs ju också att de som talar flera språk har de fackliga kunskaperna, säger Natasa Stojkovic.
Efter utvärderingen som ska göras under 2018 är siktet inställt på en flerspråkig satsning under 2019.