”Mer än invandring bakom högerpopulism”

Nr 12/2017

– Det är viktigt att förstå bakgrunden till varför Sverigedemokraterna ligger på så pass hög nivå. Jag tror att ojämlikheten är en orsak, men att det är mer komplicerat än så, säger Marika Lindgren Åsbrink, som leder LO:s jämlikhetsutredning.

Marika Lindgren Åsbrink tar emot i LO-borgens bibliotek, där det finns en växande mängd forskningslitteratur om ojämlikheten och dess konsekvenser. En insikt som gjorts är att det inte bara handlar om de allra fattigaste, jämlikhet är en relation.
Om man känner att vissa sticker iväg mycket mer än andra och att man själv inte riktigt får det man tycker att man är berättigad till, då skapas en grogrund för högerpopulistiska partier.
– Jag tror att vi behöver förstå mer av det här för att kunna göra något åt det.
En första rapport om högerpopulism och ojämlikhet ska släppas före årsskiftet. Det är en politisk essä, skriven av det socialdemokratiska författarparet Anders Nilsson och Örjan Nyström, som förra året kom med boken ”Flyktingkrisen och den svenska modellen”.
Marika Lindgren Åsbrink tycker att det fattas något i de politiska slutsatser som dragits av högerpopulismens tillväxt. Hon menar att en slutsats som man bör dra är att det behövs kraftfullare åtgärder, oavsett vilka dessa är, för ett problem inom politiken är att det duttas för mycket, och då känner inte folk att politiken gör någon skillnad. Det behövs riktiga satsningar.

• Ska man göra dessa för att motverka att SD lockar så många väljare?
– Nej, man ska göra det man tror är rätt politiskt, så klart, det som är rätt politiskt och värderingsmässigt, men jag tror ju att det delvis går att förstå SD:s tillväxt med att de etablerade partierna inte gjort tillräckligt bra ifrån sig.

• Då måste man väl komma in på deras hjärtefråga som är invandringen?
– Ja, det är klart att invandringen är en väldigt viktig fråga för dem som röstar på SD, men det är inte en tillräcklig förklaring till varför invandringen blivit viktigare nu än för tio år sedan. Att det är så för många människor tror jag står för andra saker.

Det finns statistik som visar att människor i Sverige blivit mer toleranta. Det är inte så många fler som blivit rasistiska, men däremot har fler börjat tycka att invandringen är viktigare än man gjorde förut och en orsak till det är att man inte tycker att det händer så mycket på andra politiska områden.
Hon tar arbetslösheten som exempel. Oavsett vilken regering Sverige har är arbetslösheten hög och då blir det inte längre en politisk fråga, det går inte att göra så mycket åt det, eller i varje fall kan inte de vanliga partierna göra så mycket, och då börjar man leta efter andra förklaringar till varför saker och ting är dåliga, och då blir invandringen en väldigt tacksam sådan.

Högerpopulism och ojämlikhet är bara ett av flera teman som utredning ska titta närmare på. Andra är utbildning samt fördelning av arbetsinkomster och kapitalinkomster. Utredningen ska vara klar 2019, alltså ett år före LO-kongressen för att det ska finnas tid för LO:s styrelse att behandla den.
Marika Lindgren Åsbrink håller just nu på att skriva en rapport om den jämlika skolan.
– Det tar en hel del tid, men vi tycker att det är bättre att göra så här, att lägga fram delar i förväg än att släppa allt på en gång, säger hon.
Rapporten om skolan ska inte bli så tjock utan bestå av ett antal konkreta politiska förslag som LO-styrelsen ska ta ställning till. Hon konstaterar att det fria skolvalet har spätt på ojämlikheten i Sverige.
– Men vår ambition är inte att riva upp allt utan vi ska inrikta oss på reformer som kan kompensera för ojämlik bakgrund.

I ett land som Sverige är det fortfarande den utbyggda generella välfärden som är den mest betydelsefulla faktorn för att jämna ut livschanser mellan människor. För att finansiera välfärden behövs skatteintäkter och dessa innebär i sig en omfördelning.
Men det är bara en aspekt av hur omfördelningen går till i ett samhälle. En annan är hur inkomstutvecklingen ser ut innan skatterna dras av och det är minst lika betydelsefullt.
Tack vare den arbetsmarknadsmodell som vi har i Sverige med starka fackföreningar får alla reallöneökningar.
– Att få till en någorlunda jämn inkomstfördelning är lättare om den redan är någorlunda jämn innan skatten dras. Att fördela om genom skatter är svårare, eftersom det då kan väcka stort motstånd.

För att utredningen inte bara ska bestå av forskarrapporter finns en tanke om att göra en uppföljning av LO:s rättviseutredning från 1993 då författaren och journalisten Majgull Axelsson intervjuade låginkomsttagare. 13 personer ur LO-kollektivet med de allra lägsta inkomsterna, som levde på a-kassa eller var långtidssjukskrivna, fick komma till tals.

• Ska ni söka upp dem som var intervjuade då?
– Om det är möjligt vill vi gärna intervjua några av dem, men också andra. Utgångspunkten är att beskriva hur ojämlikheten ser ut och känns i dagens Sverige.

• Nu går det ju bra för Sverige men ändå ökar ojämlikheten. Vad beror det på?
– Det är det vi ska forska om, men det finns olika orsaker som brukar lyftas fram. En är att det beror på politiska beslut. En tydlig sak som förklarar en hel del av den växande ojämlikheten är att socialförsäkringar och a-kassa inte räknas upp i samma takt som lönerna och det drabbar personer med låga inkomster.

• Hur känner du som småbarnsmamma inför framtiden? Är det tryggt?
– Det finns en massa dystra tecken, som klimathotet, men jag tänker också att jämlikhetsutredningen inte bara ska peka på det dystra utan också på vad man kan göra åt det. Ojämlikheten orsakas av väldigt starka krafter, och det har pågått under väldigt lång tid, säger hon och fortsätter.
– Men om man börjar tänka så, då börjar det destruktiva att födas och högerpopulismen är delvis ett svar på att människor känner att det är så mycket som går åt fel håll. Vår uppgift i utredningen är att ta fram konkreta förslag som vi kan få med människor på. Vi måste bygga framtidstro.