”Mer utbildning för att stoppa inhyrning”

Nr 6/2017

– Just nu har vi 16 inhyrda på min arbetsplats. För att få stopp på bemanningsföretagen inom slakt och chark så tror jag att vi behöver stöd och hjälp av den svenska skolan, säger Andreas Gudinge, Livs klubbordförande på Gotlands slagteri.
Han vill se utbildning i samarbete med de större företagen, så att man kan ordna praktik på dessa orter.
– Har man väl kommit in på ett företag och lärt sig yrket, så är det så gott som 100 procent säkert att man får ett jobb, säger han. Styckare och slaktare har varit bristyrken länge.
Det finns ju gymnasieutbildning till så gott som alla LO-yrken, som elektriker, byggnadsarbetare, men det gör inte det till styckare och slaktare, trots att det är bristyrken.
– Vi menar att livsmedelsbranschen behöver samma stöd från samhället.

På Livs kongress i maj blev det avslag på den motion som Livsklubben på Gotlands slagteri i Visby skrev. Skälet var att förbundsstyrelsen ansåg att gymnasieutbildning inom styckning och slakt prövats och inte visat sig vara en framkomlig väg, därför att det varit för få sökande.
Utbildningar har startats och lagts ner, den ena efter den andra med undantag för Ester Mosessons gymnasium i Göteborg, men i det fallet har det inte varit slakt- och charkinriktningen utan bageri- och konditori som lockat.
– Jag kan hålla med förbundsstyrelsen om att det mest realistiska är en eftergymnasial utbildning. Vi hade velat lägga ett tilläggsyttrande om det.

• Hur gick det med den utbildning som Gotlands slagteri ordnade i samarbete med en skola i Danmark?
– Det var ganska många som sökte, 4-5 personer plockades ut och 3 stycken fick pröva på. Men det var kanske en väl ambitiös utbildning och till slut blev det bara en som är kvar i den.
När Gotlands slagteri öppnade på nytt 2012 ordnade Lernia en arbetsmarknadsutbildning på Gotland, och det var rätt många sökande, ett 80-tal, men problemet med den var att Lernia ville ta dem som stod längst från arbetsmarknaden.
– Det hade varit bättre att företaget hade fått välja ut de man trodde skulle passa för yrket.

• Lönerna? Är det ett problem?
– Ja, det tror jag. På 1980- och 1990-talet hade styckare löner som var högre än byggnadsarbetare och nu har dessa grupper gått förbi oss. Båda yrkesgrupperna är ju bristyrken, säger han och fortsätter:
– Idag är inte lönen något som lockar på samma sätt som det gjorde tidigare. Det är ett problem vad gäller rekryteringen. Man visste ju tidigare att jobba som styckare var ett sätt att få plånboken att växa. Så är det inte idag, men samtidigt ska man komma ihåg att arbetet då var annorlunda.
Det som hindrar löneutvecklingen idag är framförallt den billiga, utländska importen, menar han.

Solweig Larsson, Livs tredje ordförande, som länge varit ansvarig för utbildningsfrågor, tror inte att lönerna är det stora problemet.
– Nej, inte rakt av för rekryteringen av styckare. Problemet är att för få känner till yrket och kan tänka sig att jobba som det. Men om man ser generellt så är natuligtvis det relativt låga löneläget inom livsmedelsbranschen ett problem för rekrytering av arbetskraft.
Solweig vill se en satsning på vuxenutbildning inom styckning och slakt.
– Vi har ett samarbete med arbetsgivarsidan, Livsmedelsföretagen, i den här frågan. Vi skulle vilja ha utbildningar på Yrkeshögskolan eller Komvux, och utbildningarna behöver läggas på de platser där det finns slakterier.
Den 1 juni beslutade regeringen om en tredje åtgärdsplan kopplad till livsmedelsstrategin. Under perioden 2017-2019 ska sammanlagt 78 miljoner gå till att stärka högskoleutbildning och innovationskraft. Varken Komvux eller Yrkeshögskola nämns.