Nya arbetskompisen blir en huvudlös robot

Nr 7-8/2017

– Yumi är en robot som är speciellt utformad för att kunna samarbeta med människor. Den har ingen säkerhetsbur runt sig utan står vid linjen och jobbar sida vid sida med människorna. Den platsar bra inom livsmedelsindustrin, säger Peter Öhrn, säljare på ABB Robotics i Västerås.

I undervisningshallen på ABB Robotics i Västerås står de så kallade kollaborativa (betyder ungefär samarbetsmässiga) Yumi-robotarna uppställda på små bord och framför dem sitter människor som lär sig programmera dem.
Peter Öhrn visar hur det går till. Det finns en display och man sätter den på inspelning och så flyttar man för hand robotarmarna och gripfingrarna till de positioner man vill att de ska inta, sparar, och så låter man roboten spela upp rörelserna.
– Svårare än så behöver det inte vara, säger Peter Öhrn, men tillägger att det naturligtvis går att använda ett offline program för virtuell programmering för mer komplexa och avancerade sammanhang.

Yumi kan beskrivas som en huvudlös kropp med två robotarmar och det senare – de två armarna och deras rörelser – gör att den påminner om en människa, men inte på något obehagligt sätt. Det är inte så att den har artificiell intelligens utan snarare tvärtom.
Människolikheten finns där för att underlätta för den som programmerar den. Det gör det lättare att intuitivt förstå robotens rörelser och potential.
Yumi är avsedd för att göra enkla, upprepade moment som att packa och plocka vid en produktionslinje, men den gör det väldigt mycket snabbare än en människa och den blir inte skadad av monotonin. Den kan jobba dygnet runt och behöver inte semester.
Det nya med den kollaborativa roboten är att den har visualiseringssystem med kameror och sensorer som gör att den kan hantera förpackningar av varierande storlek, men inte bara det.
Den kan också greppa med lagom kraft och med visionsteknik hitta ett föremåls balanspunkt. Visionsteknik innebär att man med hjälp av kameror laddar in bilder och sedan låter en mjukvara analysera resultatet.
Peter Öhrn är säljare och affärsutvecklare på ABB Robotics och han jobbar mot den svenska livsmedelsindustrin, men utvecklingen sker globalt.
ABB är också ett globalt företag. Yumi-roboten har tagits fram vid företagets utvecklingscenter i Kina. Den var från början tänkt att användas inom den asiatiska elektronikindustrin och då var det viktigt att den skulle kunna fungera sida vid sida med arbetarna.
Peter Öhrn har en lång erfarenhet av robotar. Han har jobbat i 20 år på ABB. Jobbet som affärsutvecklare går ut på att tillsammans med kunderna, livsmedelsföretag, hitta användningsområden för den kollaborativa roboten.
Tesen som han driver är att den kollaborativa roboten skapar konkurrenskraft för svensk livsmedelsindustri. Robottekniken kan sänka produktionskostnaderna och motverka utflyttning av livsmedelsproduktion till låglöneländer.

Han betonar också möjligheten att med hjälp av robotar få bort monotona och tunga jobb som leder till arbetsskador, vilket är ett betydande problem inom livsmedelsindustrin.
– För två år sedan kom Yumi, som står för You and Me. Det är en robot som placeras mitt i produktionen tillsammans med människor, det är en samarbetande kompis.
Tanken är att kunder ska komma till testcentret i Västerås och pröva ut olika lösningar, räkna på kostnaderna, innan de gör den stora investeringen. Som dessutom inte behöver var så stor, poängterar Peter Öhrn.
En Yumi-robot kostar 500 000 – 600 000, den är liten, väger inte mer än 40 kilo och är fullt möjligt att flytta runt i fabriken. Den kräver som sagt inga säkerhetsstaket.
Peter Öhrn tror inte att det finns några som helst problem för en vanlig livsmedelsarbetare vid en produktionslinje att lära sig sköta en Yumi-robot. Det räcker med en handhavandeutbildning på centret som går på fyra-fem dagar.
• Vilka förkunskaper krävs för att lära sig hantera en robot?
– Egentligen bara att man kan hantera vanliga Windowsmenyer. Det är en felaktig bild att det skulle vara jättesvårt att lära sig programmera. Det finns en simuleringsmjukvara som du kan ladda ner i din PC. I den kan du se robotens rörelser och därefter tankar du ner det i robotens styrsystem. Simuleringsmjukvaran heter RobotStudio.
Man måste inte heller vara duktig på engelska. Det handlar mer om intresse, säger Peter Öhrn. Om du har grundläggande kunskaper och tycker att det är kul, så räcker det.

• Hur vanligt är det med tjejer som robotskötare?
– Vi vill gärna se att det blir fler tjejer. Jag tror att utvecklingen kommer att gå åt det hållet.

Jag undrar hur det går med människors sociala behov. Finns den aspekten med när ABB utvecklar robotarna? Förr stod många arbetare vid en linje och gjorde ett repetitivt arbete, som var dåligt ur ergonomisk synvinkel men bra ur social synvinkel. Man hade möjlighet att prata och skämta för att få arbetsdagen att gå.
– Den frågan har jag inte stött på. Jag håller med om att det är en viktig aspekt. Men jag tror inte att det är möjligt att lösa med den produktionstakt som industrin måste ha idag. De sociala behoven får man försöka tillfredsställa på andra sätt. Det finns ju också olika kringarbeten, underhåll och service samt programmering, säger Peter Öhrn.

• Hur kommer det sig att du jobbar med robotar?
– Jag har haft ett brinnande teknikintresse sedan unga år. Jag bodde i Enköping och var attraherad av ABB som företag. Robotarna utvecklas hela tiden, det kommer nya maskiner och ny mjukvara. Det står aldrig stilla.