[Ur nummer: 06/2004] Det är val till Europaparla-mentet den 13 juni och valet har betydelse för möjligheten att försvara de svenska livsmedelsarbet-arnas löner.
Livs utredare Mikael Kullberg sitter med EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv framför sig och han kan bara konstatera:
– Det här är den värsta avarten av nyliberalism. Det är ren högerpolitik.
EU-kommissionen har lagt fram ett riktigt dåligt förslag. Det ingår i arbetet med att skapa en stor och fri marknad i Europa. Handelshinder ska bort. Skråtänkandet som hindrar nyetableringar och konkurrens ska bort. Ekonomin ska bli effektivare.

Höger eller vänster
Mikael Kullberg har inget emot detta. Frågan är hur det ska gå till. Här finns ett höger- och ett vänsteralternativ och EU-kommissionen har i detta fall ställt sig långt, långt till höger.
Förslaget säger att det är ursprungslandets lagar och regler som ska gälla när ett tjänsteföretag erbjuder sina tjänster i ett annat EU-land
– Låt mig ta ett exempel, säger Mikael Kullberg. Ett polskt företag kommer till Sverige och erbjuder en tjänst, låt oss säga styckning av kött.
   Då ska, enligt EU-kommissionen förslag, polska löner och arbetsvillkor gälla för det företagets anställda i Sverige. Och får det polska företaget sällskap av ett irländskt, ja, då ska också irländska lagar och regler gälla i Sverige.
25 EU-länders lagar och regler ska kunna bli gällande på en och samma gång i Sverige. Det ska dessutom inte vara tillåtet för en svensk fackförening att kräva av de verksamma företagen att de har juridisk representation i Sverige.
Vad innebär då detta?
– Det är svårt att veta. Det är svårt att riktigt ta på allvar. Det går ju uppenbarligen inte att upprätthålla kollektivavtal under dessa omständigheter.
Enligt EU-kommissionens förslag ska myndigheterna i varje EU-land bevaka att företag från det egna landet lyder det egna landets lagar och regler när det är verksamt i ett annat EU-land.

Godkänt för alla
Påståendet får läsas långsamt för att bli begripligt. Det följer av det nyliberala synsättet. Så här har vi det redan idag vad gäller varor. Om en vara är godkänd för försäljning i ett EU-land så är den också, per automatik, klar att säljas i alla andra EU-länder, såvida inte någon gemensam EU-regel tar över.
Så varför komplicera saken ytterligare? verkar EU-kommissionen ha tänkt. Varför inte låta samma logik gälla både människor och varor?
Men det går naturligtvis inte. Även den nyliberala EU-kommissionen insåg detta och har därför tillåtit 23 undantag i sitt förslag.
Ur facklig synpunkt är utstationeringsdirektivet det centrala undantaget. Det säger att det är mottagarlandets lagar och regler som ska gälla, alltså i Sverige ska svenska lagar och regler gälla för alla som arbetar här, oberoende av om företaget de är anställda i har sitt ursprung i ett annat EU-land.
– Detta är den grundprincip som gäller idag, säger Mikael Kullberg, och det är den EU-kommissionen borde ha byggt vidare på, men istället valde de av någon obegriplig anledning att göra den till ett undantag.
Vad det innebär rättsligt är svårt att säga. Det måste utredas.

Valet spelar roll
Han menar att det är mycket märkligt. Nästan obegripligt. Men faktum är att förslaget ligger där och att det inte försvinner av sig självt.
– I grunden är det här en politisk fråga i klassisk mening, det är ett höger- eller vänsterval. Det spelar roll hur vi röstar den 13 juni, säger Mikael Kullberg.