En enda truckförare med ofullständigt trucktillstånd kostar Pågen AB i Malmö 150 000 kronor i sanktionsavgift. Och Pågen AB är långtifrån ensamt – sedan de nya reglerna började gälla 1 juli 2014 har Arbets-miljöverket utfärdat drygt 200 förelägganden med sanktionsavgift med ett sammanlagt belopp om 12,6 miljoner kronor. En fjärdedel av föreläggandena gäller just trucktillstånd.

Riksdagen antog våren 2013 ett regeringsförslag till ändringar av arbetsmiljölagen. Ändringarna innebar att sanktionsavgifter från och med 1 juli 2014 ersätter straff för de allra flesta brott mot arbetsmiljölagen (brott mot själva lagen, mot arbetsmiljöförordningen och mot Arbetarskyddsstyrelsens/Arbetsmiljöverkets föreskrifter). Samtidigt höjdes högsta belopp för en sanktionsavgift från 100  000 till 1 miljon kronor.

Det är för tidigt att säga något om hur sanktionsavgiftsreformen påverkat arbetsmiljöarbetet, och för att kunna plocka fram exempel på positiva förändringar, påpekar Livs arbetsmiljöansvarige Mikael Löthén.

– Men de regionala skyddsombuden är positiva, de anser att sanktionsavgifterna fungerar bra.

Även Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman framhåller den relativt korta tid som gått sedan sanktionsavgifter infördes på bred front, och svårigheten att därför säga något om vilken effekt det haft.

– Självklart ska reformen utvärderas, men vi har inte gjort någon djupare analys ännu.

Inför övergången till sanktionsavgifter gjorde Arbetsmiljöverket en översyn av de bestämmelser som då var direkt straffsanktionerade. Nettot av översynen blev att ett 40-tal bestämmelser försågs med sanktionsavgift.

I ett fall, som rör föreskrifterna om användning av truckar, infördes en sanktionsavgift som inte ersatte någon straffsanktion. I dessa föreskrifter fanns redan tidigare en bestämmelse som sade att en truckförare ska ha ett skriftligt tillstånd av arbetsgivaren (inte att förväxla med truckutbildning och truckkort). Om truckföraren är inhyrd ska tillståndet istället utfärdas av inhyraren. Tillståndet ska vara personligt och ge besked om vilka typer av truckar och vilka arbetsuppgifter det gäller för.

Bestämmelsen var alltså inte straffsanktionerad men Arbetsmiljöverket beslöt ändå att införa en sanktionsavgift för den arbetsgivare/inhyrare som bryter mot kravet på tillstånd. Skälet var att truckar är den typ av arbetsutrustning som är inblandad i flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro.

Sedan sanktionsavgift infördes för trucktillståndet har närmare 50 företag fått föreläggande med sanktionsavgift. I flera fall är det livsmedelstillverkare och –distributörer/grossister som ”drabbats”.

Förutom Pågen AB även Mälarchark AB, Eskilstuna (sanktionsavgift 16 800 kronor), Liba Bröd AB, Göteborg (23 100 kr), Martin & Servera AB, Norrköping (150 000 kr), Deli Food A/S Danmark, filialen i Skurup (19 000 kr) och Mathem i Sverige AB, Stockholm (96 000 kr).

Andra har tvingats betala sanktionsavgift sedan man använt olika lyftanordningar som inte varit besiktade i föreskriven ordning. Faringe Kött & Slakt AB, Huddunge By (obesiktad kättingtelfer, sanktionsavgift 49 300 kr), Svensk Cater AB, Hisings Backa (obesiktade lastbryggor, 400 000 kr) och Martin & Servera AB, Norrköping (basmaskin/truck och arbetskorg som inte besiktats ihop, 400 000 kr).

Som synes kan ett och samma brott mot bestämmelserna ge helt olika sanktionsavgift. Det beror på att bestämmelserna har en så kallad differentierad avgift.

För varje regel som försetts med sanktionsavgift har Arbetsmiljöverket bedömt risknivå utifrån en fyrgradig skala där nivå 4 är den högsta risken. Risknivåerna har sedan använts för att fastställa avgiftsnivåer för olika överträdelser av reglerna. För en del regler tillämpas fast avgift, lika för alla arbetsgivare. För de flesta regler används dock en differentierad avgift baserad på hur många sysselsatta arbetsgivaren har i verksamheten. Avgiften är exempelvis för trucktillstånd mellan 15 000 och 150 000 kronor, för obesiktade lyftanordningar 40 000 – 400 000 kronor.

Till sysselsatta räknas alla, oberoende av om de arbetar hel- eller deltid. Även inhyrda räknas. Avgiften anpassas enligt en matematisk formel till antalet sysselsatta: se tabell. Arbetsgivare med 500 eller fler sysselsatta får alltid betala maximal avgift.

Till listan ovan med livsmedelsföretag som fått föreläggande med sanktionsavgift för att trucktillstånd saknats kan även läggas Kahls Kaffe AB, Västra Frölunda. I det fallet avskrevs dock ärendet sedan bolaget lyckats övertyga Arbetsmiljöverket om att man hade utfärdat trucktillstånd för förarna.

Det hör annars till ovanligheterna att den som fått ett föreläggande med sanktionsavgift slipper att betala. För att Arbetsmiljöverket ska kunna ålägga någon en sanktionsavgift krävs nämligen varken oaktsamhet eller uppsåt. Frågor som hur och varför saknar betydelse, det centrala är att en överträdelse av en regel skett. Och det är den inom vars verksamhet överträdelsen skett som ska betala sanktionsavgiften.

Det går att överklaga, men erfarenheten visar att det är ytterst sällsynt att förvaltningsrätt/kammarrätt går emot Arbetsmiljöverkets beslut om sanktionsavgifter.

Skälet till att nästan alla brott mot arbetsmiljölagen avkriminaliserades 1 juli förra året var att det tidigare systemet, med böter och (i teorin) fängelse som påföljd, hade uppenbara brister. Få överträdelser av reglerna ledde till rättegång eller strafföreläggande, och resultatet blev endast måttliga böter eller tämligen blygsamma företagsböter.

Med skiftet från straff till sanktionsavgifter skulle sanktionssystemet bli effektivare och arbetsmiljön, i förlängningen, bättre.

Mätt i kronor och antal förelägganden med sanktionsavgift har systemskiftet också varit framgångsrikt. Arbetsmiljöverket skrev under 2013 ut 49 förelägganden på totalt 2,1 miljoner kronor. Då var endast några få regler försedda med sanktionsavgift.

Första halvåret 2014 utfärdade Arbetsmiljöverket 25 förelägganden med totalt 770 000 kronor i sanktionsavgift. Andra halvåret, efter systemskiftet 1 juli, blev det 53 förelägganden med närmare 2,7 miljoner kronor i avgift.

Och hittills i år, perioden januari till och med juni, handlar det om drygt 150 förelägganden och 9,9 miljoner kronor. Inget tyder på att den uppåtgående trenden ska brytas varför resultatet för hela 2015 lär bli omkring 300 förelägganden och uppemot 20 miljoner kronor i sanktionsavgift.

Som jämförelse kan nämnas att antalet strafförelägganden och fällande domar 2014 för brott mot arbetsmiljölagen var 65, med företagsbot och dagsböter på totalt 1,1 miljoner kronor.