Många arbetslösa, framför allt nyanlända, saknar den kompetens som krävs för att få jobb. Därför vill LO införa modellen Utbildningsjobb, där arbete kombineras med utbildning. LO accepterar då lägre lön för dessa jobb än vad som gäller i befintliga avtal.

– Vi föreslår en helt ny modell som ska minska tudelningen på arbetsmarknaden och det bästa är om detta kan göras i en avtalslösning, alltså inte som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, sade Karl-Petter Thorwaldsson på en välbesökt presskonferens på LO-borgen i Stockholm i början av mars.
Gång på gång betonade han att det måste vara parternas ansvar att lösa situationen på arbetsmarknaden och att det brådskar då arbetsmarknaden är glödhet, det finns 100 000 lediga jobb. Samtidigt finns det en stor grupp arbetslösa som behöver ha klarat av gymnasiet för att komma ifråga för dessa jobb. LO uppskattar att det är ungefär 50 000 personer i dagsläget.
– Jag har turnerat i Sverige sedan början av 1990-talet och jag har besökt arbetsplatser i över 25 år och jag har aldrig upplevt en så stor efterfrågan på arbetskraft som vi har idag. Arbetsgivarna skriker efter kompetent personal och i väldigt många fall handlar det om traditionella LO-yrken, sade han.

Detta vill LO lösa genom att lansera Utbildningsjobb och det är arbetslösa som är 25 till 45 år som har gått grundskola men inte gått klart gymnasiet som man vänder sig till, se faktaruta.
– Vi gör ingen skillnad på om det är en flykting eller en svensk född. Vi tycker att politiken ska ändras både för de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands, alltså även en långtidsarbetslös svensk ska omfattas av det nya systemet, förklarade Karl-Petter Thorwaldsson.
I rapporten med titeln LO:s förslag om Utbildningsjobb för stärkt etablering pekas tre möjliga vägval ut:
1. Permanent sänkta löner och acceptans för lägre produktivitet.
2. Varaktiga subventioner för att kompensera lägre produktivitet.
3. Starkare vägar för att stärka kunskap och produktivitet.
Av rapporten framgår att alternativ tre är utgångspunkten för den modell som LO nu pläderar för.
Målet är att skapa enklare vägar till jobb som kan ge en varaktig etablering på arbetsmarknaden för att lösa den akuta situation som uppstått. Så fort läget är under kontroll, vilket kan ta cirka fem år, ska modellen avvecklas, sade Karl-Petter Thorwaldsson.
Det handlar alltså varken om att skapa enkla jobb eller att sänka lägstalönerna. Det LO gör är att öppna upp för tillfälligt sänkta avtalslöner för dem som har ett utbildningsjobb för att få arbetsgivarna med på tåget. Men detta ska bara gälla under en begränsad period; när den som har ett utbildningsjobb är klar med det som krävs för att klara jobbet är det avtalsenlig lön som gäller. Hur lång tid det kommer att ta varierar beroende på vilken bransch det handlar om, kanske två till tre år, sade Karl-Petter Thorwaldsson.

Hur mycket som avtalslönerna kan komma att sänkas för den som tar ett utbildningsjobb är ännu inte klart.
– Det är en fråga för parterna, underströk Karl-Petter Thorwaldsson.
Arbetsförmedlingen ska ges ansvaret för att välja ut dem som kan komma ifråga för utbildningsjobb. Parterna ska ansvara för att förhandla fram vilka villkor som ska gälla för arbetet. Stat och kommun ska ansvara för utbildning och att ett särskilt studiestöd, som är mer generöst än de studiemedel som finns idag, kopplas till utbildningsjobb.
– Sverige ska konkurrera med kunskap och inte med låga löner. Det innebär att man behöver hålla en generellt sett hög utbildningsnivå för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Idag är en grundförutsättning för att få reguljära jobb att ha fortsatt studera efter genomgången grundskola, sade Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.
Hon underströk att arbetsmarknadens parter inte kan lösa etableringsfrågan för personer som inte har grundskola och att LO därför vill införa obligatorisk grundskola (skolplikt) för alla som är under 40 år.
– Det krävs för att komma in i systemet med utbildningsjobb men det krävs också för att överhuvudtaget kunna etablera sig på svenska arbetsmarknaden.