”Vi gör oss själva till propagandister”

Nr 5/2017

Jimmy Vulovic vill uppmärksamma hur Facebook och andra sociala medier kan användas i propagandans tjänst. Det kallas horisontell propaganda och mottagaren snärjer sig själv genom att trycka på gilla- och delaknappen.

– Sociala medier är användbara för propagandister, eftersom de är kluster där människor bekräftar sin egen världsbild, säger Jimmy Vulovic, när vi träffas över en lunch i Helsingborg.
Han har doktorerat i litteraturvetenskap men är inte en typisk akademiker, har inte någon fast tjänst på ett universitet utan försörjer sig genom bokskrivande och undervisning.
Senaste boken kom i mars och är kurslitteratur, ”Propaganda: Historia, teori och analys”, men de två tidigare vände sig till en bredare publik. Dessutom har han en hemsida där han lägger ut korta föreläsningar om informationskontroll och opinionsstyrning.
Själv säger Jimmy Vulovic att han har en ganska vanlig bakgrund.
– Min mamma är svensk och pappa är invandrare från Jugoslavien. Jag växte upp i Helsingborg och fick mitt första jobb efter gymnasiet på Foodia i Åstorp, numera heter det väl Björnekulla och är en sylt- och safttillverkare.

• Så du har varit livsmedelsarbetare?
– Ja, jag var 18 år och jobbade där hösten 1988, träffade en tjej och flyttade dit, därefter ryckte jag in i lumpen, det var i Ystad, och då förändrades mycket för mig. Jag träffade medelklassbarn som skulle åka till Lund för att studera och jag tänkte att det kanske kunde vara något också för mig, så jag hängde med till Lund på en informationsträff. Och så började jag läsa litteratur och samhällsstudier i Lund och senare på Journalisthögskolan i Göteborg.
Jimmy Vulovic blev tidigt intresserad av berättelser om nationen. Första universitetsuppsatsen handlade om Esaias Tegnérs dikt Svea och Ludvig Nordströms reportageserie Lort-Sverige.

• Varför historia?
– Genom att studera historia kan vi känna igen saker, även om de inte upprepas. Historiska studier gör mönstren tydliga. Det är sällan något helt nytt händer.
Jimmy Vulovic tror att vi idag skulle kunna lära oss mycket av det bildningsarbete som arbetarrörelsen genom sin bildningsorganisation, ABF, drog igång på 1920-talet. Den bidrog till att så många kunde stå emot den tidens propaganda, alltså Adolf Hitlers och nazisternas, men också Stalins och kommunisternas.
– Målet var att få folk att tänka själva och inte gå på den lögnaktiga politiken.
ABF skapade en central litteraturkommitté under Erik Hedéns ledning. Den utgick från individen och det borgerliga kulturarvet som man skulle överta på ett kritiskt sätt. Det var ett uppifrån organiserat bildningsarbete som försörjde kulturskribenter genom att beställa artiklar om stora författarskap, och dit räknades arbetarförfattarna, som på den tiden behandlades nedlåtande av den borgerliga pressen.
Modernismen lyftes sedan, i exempelvis den socialdemokratiska tidningen Folkbladet under 1930-talet, fram som ett föredöme i den bemärkelsen att den fick läsaren att tänka själv. I Sverige var det framförallt de två arbetarförfattarna Rudolf Värnlund och Eyvind Johnson som förespråkade litterär modernism.

• Hur var det med Ivar Lo-Johansson?
– Han tillhörde kretsen men inte lika uttalat i det material som jag studerat.

• Vad gick denna modernism ut på?
– Det modernistiska formspråket användes bland annat för att bryta upp den allvetande berättarrösten som vet allt om karaktärerna, hur och varför dessa agerar som de gör. Man ville låta karaktärerna komma till tals själva, prata av egen kraft, försökte återge en medvetandeström. Det kunde vara en högst vanlig människa som gestaltades, som till exempel Leopold Bloom i James Joyce roman Odysseus.
Karaktärerna är inte representanter för en idé som i den nazistiska konsten och i den socialistiska realismen. Det finns ingen tes som ska föras fram. Tillvaron har inte något särskilt mål eller mening.
Nazisterna såg denna modernism som smutsig och potentiellt farlig. Den dömdes också ut av den socialistiska realismen.

• Hur ser man att något är propaganda?
– Man ser till syftet. Om texten eller talets primära syfte är att få mottagaren att göra något som gynnar avsändaren är det propaganda. Men gränsen mellan propaganda och retorik är självfallet svår att dra. Det finns en mängd retoriska grepp som syftar till påverkan. Och man kan bli varse dessa genom att känna igen mönster.

• Är reklam exempel på tydlig propaganda?
– Ja, men den kan vara mera komplicerad. Reklamen använder också horisontella metoder genom Facebook, gillande av företag och deras produkter. Nu finns till exempel Movement Marketing, där exempelvis Pepsi låter sitt varumärke synas och vara en del av rörelsen ”Black Lives Matter”.
Inom forskningen skiljer man mellan vertikal och horisontell propaganda. Den vertikala är lätt att känna igen. Det mest typiska är Adolf Hitler som håller tal till jublande massor.
Men det mest revolutionerande med nazisternas propaganda var inte ledarens tal på massmöten utan den nya intimitet (horisontell propaganda) som skapades när det tyska propagandaministeriet 1937 under Goebbels ledning lät massproducera billiga radiomottagare. På det sättet kunde Hitlers röst fylla vanliga tyskars hem. Under kriget skapade man en nationell gemenskap genom olika hälsningsprogram till soldaterna vid fronten.
– Det finns uppenbara likheter med den nuvarande situationen, då en ny teknik introduceras och förändrar villkoren för kommunikation. Nu har vi Facebook, Google, Twitter, gillanden. Propagandabubblor som man själv skapar och lever i.
Den som var först med att lyfta fram betydelsen av den horisontella propagandan var forskaren Jacques Ellul som tittade på maoistiska samtalsgrupper under kulturrevolutionen, hur gruppen påverkade medlemmarna genom att vara självrättande. Mottagaren av propagandan förmås agera själv, och det gör att han eller hon har svårare att se genom propagandan, se propagandisten, eftersom man själv gett sitt eget bidrag till den propagandistiska världsbilden.

• Är den nya tekniken problemet?
– Tekniken är i sig neutral. Det är användningen av den som är problematisk. All massmediateknik går att använda propagandistiskt.

Relaterade artiklar