Bild:

Javier Castillo har ett annorlunda jobb som slaktare. Sedan två år tillbaka jobbar han på Sveriges enda mobila slakteri för nötboskap och besöker bondgårdar från norr till söder.

– Vi kommer till djuren istället för att djuren ska fraktas till oss. Det är själva idén och gör slakten mycket lugnare, säger han.
Det är en solig septemberdag och vi sitter på ett kafé i centrala Falun. Javier Castillo har precis varit på utvecklingssamtal i skolan och ska snart iväg på ett annat möte.
– Den här veckan jobbar jag hemifrån och kan själv disponera min tid.
Han har varit med från starten av det mobila slakteriet som är det enda i sitt slag. Han blev uppringd och erbjuden jobb som slaktare. Inte så konstigt då han har en gedigen yrkeserfarenhet, har jobbat på såväl stora som små slakterier.
– Det har inte varit svårt att få jobb som slaktare. Problemet har varit att få jobb där jag bor. Jag har tvingats att veckopendla vilket varit tufft för familjen. Jag har också haft otur att flera slakterier som jag jobbat på lagts ner.
Som nyligen frånskild trebarnspappa ställde han vissa villkor för att tacka ja till jobbet på det mobila slakteriet.
Det innebär att varannan vecka, när han har barnen hos sig, så ansvarar han för allt administrativt arbete kring slakteriet inklusive personalfrågor.
– Det är jag som har helhetsgreppet.
Varannan vecka jobbar han som slaktare, bor på plats där det mobila slakteriet befinner sig vilket kan vara precis var som helst i Sverige.
– Slaktbilen har ingen hemvist, kylbilen däremot körs tillbaka till Eskilstuna efter avslutad slakt. Där har vi mörningshall och styckning.

Det handlar mycket om logistik. De besöker cirka 30-40 olika bönder per år, från norr till söder, och slaktar cirka 25-30 nötboskap per dag. De är sju fastanställda slaktare. De är fem totalt som slaktar, två är lediga efter ett rullande schema.
– Vi har egen elgenerator och eget vatten. Vi är helt oberoende. Slakten utförs som på vilket slakteri som helst. Vi har zoner och vi följer alla hygienregler. De anmärkningar som varit har vi fixat.
Slaktarna har ett nära samarbete med bönderna vars djur de slaktar och bidrar med sin kunskap om djurskötsel. Han berättar att bönderna får ersättning för att fösa in sina djur till slakt.
– Det är en klar fördel för djuren som är vana vid bonden. Vi ställer också upp slaktbilen så nära bondgården som möjligt, max 20 meter bort, säger han och fortsätter:
– Målsättningen är att allt vårt kött ska vara etiskt. Det innebär att inget djur ska behöva transporteras. Det går också genom kodning att spåra köttet tillbaka till bondgården.
Han berättar hur idén växte fram. Hälsingestintan som satsat på kvalitetskött hade svårt att få till ett jämnt flöde och kunde inte planera produktionen framåt.
– Lösningen blev att satsa på ett mobilt slakteri och erbjuda slakt på plats.

Två år har nu gått och nya bönder tillkommer hela tiden. Ytterligare en kylbil är på gång för att göra arbetet på det mobila slakteriet mer effektivt. Dessutom finns långtgående planer på att investera i en slaktbil till.
– På så sätt kommer vi att slippa de långa resorna från norr till söder. Den ena slaktbilen kommer verka i norr, den andra i söder.
Det blir långa arbetsdagar när de ligger ute. De börjar tidigt på morgonen med att förbereda för slakt och är ofta klara rätt sent på kvällen.
– Själva resandet är tufft, att hela tiden vakna på nya ställen. Vi bor på vandrarhem eller Bed and breakfast och har delat upp oss i snarkare och icke-snarkare. Finns det enskilda rum så tar vi det, det är viktigt att vara utsövd.
De umgås med varandra betydligt mer än vad som är brukligt på ett jobb och lär känna varandra på ett helt annat sätt och vet det mesta om varandra.
Han säger att arbetet blir bättre tack vare det. Alla hjälper varandra så mycket de kan.
– Ta nästa vecka som exempel. Vi ska till Mörbylånga på Öland och jag kommer att bli sen, eftersom jag lämnar barnen, men det kan jag lösa genom att stanna kvar längre på fredagen och låta de andra komma iväg tidigare.

• Hur länge kommer du fortsätta jobba så här?
– Jag är idag 45 år och jag kommer att kämpa på i några år men efter att jag fyllt 50 år tror att jag att det blir svårt. Då kommer jag nog att göra något annat. Det här jobbet sliter så pass hårt på kroppen.