Dannys bagarblick på brödet gott nog

Nr 6/2017

– En ny app eller ny mobil är inte så där väldigt spännande, säger Danny Malmström, intresserad av Livs ungdomssatsning och entusiastisk bagare i Norrköping.
Hela sitt liv har han varit uppkopplad. Han är 22 år och funderar över hur det skulle vara att leva före IT-revolutionen.
Det är inte så att han är fientlig eller trött på den nya tekniken – appar, hemsidor, streaming av serier – utan det har bara blivit en så naturlig del av vardagen att det inte är något han lägger märke till, ungefär som bussar och rulltrappor. Ingen vettig människa går igång på det.
Det är inte särskilt spännande. Han har funderat en hel del på ny media och kommit fram till att han gillar papperstidningen som kommer i brevlådan, för den finns kvar och man kommer inte så nära nyheterna. Det finns inget flöde som rycker tag i en.
– Man ser att tidningen har kommit och man kan bläddra i den och välja om man vill läsa en artikel nu eller senare. Glömmer man bort den, ja då blir man påmind, när man ser tidningen. Just det, jag skulle läsa den där artikeln.

Det är samma med böcker och film. Om man verkligen vill tillgodogöra sig något och uppleva det, ja, då är det ju bättre att ta sig tid och läsa på papper mellan hårda pärmar och gå på bio.
Han säger att han alltid velat bli bagare. Det ville han redan när han gick i skolan. Det har att göra med den kunskap som en bagare besitter. Det är kunskap som sitter i händerna, det är kunskap som kommer av att man lärt sig något i grunden, det är ett hantverk.
Han gick bageri- och konditorilinjen på gymnasiet.
– Jag minns en gång på skolan när jag hade gjort en cupcake som serverades i matsalen och det kom fram en liten kille på tio år och sken upp när han såg bakverket. Det var en skön känsla att jag hade gjort det där med mina egna händer som han uppskattade.
Han har varit väldigt målmedveten. Han har inte gått arbetslös efter skolan utan hela tiden velat komma vidare inom bageri.
– Jag sökte jobb som bagare, men det var svårt att få i Norrköping, så jag fick först ta jobb som telefonförsäljare, men sedan såg jag en annons om att man sökte bagare och frukostvärd på Björklidens skidanläggning utanför Kiruna.
Det var ett säsongsarbete från januari till maj. Han slängde in en ansökan och fick det. Och så hamnade han i Kiruna mitt i vintern.
– Det var lite tufft i början. Det var mörkt dygnet runt och 20 minusgrader, men jag tyckte om jobbet och arbetskamraterna. Jag fick baka bröd utifrån egna recept. Mot slutet var det ljust dygnet runt.

• Åkte du skidor?
– Jag försökte, men det gick inget vidare och arbetskompisarna som kunde lära mig åka jobbade andra skift. Vi var inte lediga samtidigt.
Det han gillar med bagaryrket är kvaliteten. Att han gör något som han kan vara stolt över. För honom är det viktigt att det är riktiga råvaror, helst närproducerade och gärna säsongbaserat. Det ska inte vara tillsatser, inget bake-off.
– Jag tycker att det ser ljust ut. Det finns ett växande intresse för kvalitet hos konsumenterna och de är beredda att betala för det.
Själv gillar han stenugnsbakat rågbröd, inte för mörkt, inte heller för grovt, men gjort på surdeg. Den matar man hela tiden på bageriet med mjöl och vatten. Det sägs att den kan leva i flera hundra år. Stenugnen gör att skorpan bli hårdare, man skär skåror och vattenångan bidrar.
– Den som kan det här behöver inte sticka en kniv i brödet för att se om det är klart utan det kan räcka med en blick och att knacka på brödet. Man behöver inte följa receptet. Jag tycker om den kunskapen.

Nu jobbar han som bagare på Landerholms konditori i Norrköping. Han är med i SSU i Östergötland. Tidigare såg han välfärdsfrågor som det naturliga att engagera sig i, men nu skulle han kunna tänka sig att fördjupa sig i näringslivsfrågor.
Det är snart semester och planen för sommaren är att köra upp och om det går bra, köpa bil och ge sig ut på en bilsemester. Genom SSU och Livs – han var med på kongressen i Malmö – har han lärt känna många människor runt om i Sverige som han vill besöka.

Relaterade artiklar