Bild:

Nina Tohmola gör sitt bästa för att få fler tjejer att följa hennes exempel. Det handlar om att våga ta på sig uppdrag utan att vara så orolig för att misslyckas.

Det började med att Nina Tohmola gick tjejsatsningen för åtta år sedan. Året efter fick hon frågan om hon ville vara en av handledarna som höll i utbildningen.
– Jag vet inte varför jag tillfrågades. Kanske var det för att jag vågade stå på mig och inte var rädd för att ställa de obehagliga och dumma frågorna.
Hon tackade ja utan att tänka sig för.
– Det är lite typiskt mig. Min inställning är att det får gå som det går.
Det gick bra. Hon är nu inne på sitt sjunde år. Hon konstaterar att tjejer har mycket att lära av hur killar tänker, att de tar på sig uppdrag utan att reflektera över om de kommer att klara uppdraget eller inte.
– Tyvärr tackar vi tjejer ofta nej för att vi är rädda för att misslyckas. Vi borde tänka att det vi inte kan, det får vi lära oss under resans gång. Klarar man inte av det hela så har man i alla fall försökt. Det är inte värre än så, säger hon.

Vi sitter i ett av kontorsrummen sex trappor upp i Folkets Hus vid Järntorget med utsikt över centrala Göteborg. Det är här Region Väst har sitt kontor. Nina Tohmola tillbringar en hel del tid här genom sina förtroendeuppdrag i regionen.
Hon talar en mycket smittande göteborgska. Själv säger hon att hennes finska påbrå hörs tydligt.
– Mina kompisar brukar skratta åt hur jag uttalar vissa ord med finsk brytning.
Som barn pratade hon finska hemma och hon gick i finsk skola till och med sexan.
– Varje sommarlov tillbringade jag tid hos min mormor i Finland. Det gjorde jag ända tills hon dog av cancer när jag var 13 år. Det är av henne som jag ärvt mitt engagemang och mina värderingar.
Vi skulle också kunnat träffas på Ninas arbetsplats, Swedish Match i Göteborg. Där har hon arbetat sedan 1988, började i stort sett direkt efter gymnasiet.
– Jag är klenoden där, säger hon och ler.
Hon var först maskinoperatör i packsalen men jobbar sedan många år tillbaka i kök och lokalvård.
– Vi är 15 tjejer och två killar som jobbar där. Vi gör verkligen vad vi kan för att få dit fler killar men även om de börjar blir de sällan långvariga.
Att vi inte träffas på snusfabriken beror på att hon är tjänstledig. Hon jobbar just nu heltid fackligt, är projektanställd för att jobba med organisering fram till mitten av juni. Det här skulle hon kunna prata länge om, men nu är det jämställdhetsfrågor som jag är nyfiken på, så jag får henne att byta spår. Det är inte så svårt, för det arbetet ligger henne också varmt om hjärtat.
– Varenda gång som jag som förtroendevald är ute på en arbetsplats så nämner jag tjejsatsningen. Jag letar också hela tiden efter tänkbara kandidater.
Hon berättar att det är väldigt häftigt att se hur tjejerna som går utbildningen förändras. Hon har också lärt sig att det inte går att döma folk efter första intrycket.
– När den som man trodde var blyg blommar ut och visar sig vara världens tuffaste tjej då sitter man bara och myser. Det är otroligt häftigt att se denna utveckling. Det blir så grymma resultat.

Något som hon reflekterat över, som hon skulle vilja se en ändring av, är könsuppdelningen inom livsmedelsindustrin.
– Det framkommer inte bara under tjejsatsningen. Jag ser det också när jag är ute som regionalt skyddsombud. På bagerierna som jag besöker är det ofta killar som hanterar de tunga degarna medan tjejerna jobbar i packen. På charksidan är det killarna som styckar och tjejerna som packar.
Hon konstaterar att det sitter i väggarna och är svårt att komma åt. Samma gäller att killar i större utsträckning än tjejer har de jobb som ger mer i lön. Lönekartläggning är något som hon vill bli bättre på. Förutom att hon håller i tjejsatsningen är hon jämställdhetsansvarig i både klubben och i regionen.
Hon betonar att uppdragen är relativt nya och att hon inte uträttat så mycket än. Ändå har hon legat i rätt så bra, visar det sig. Anmält företaget till DO för att man inte låtit klubben fullfölja arbetet med lönekartläggningen. Även fått företaget att höja lönen för en kvinna som gjorde samma jobb som männen men hade betydligt sämre betalt.
– Hon fick sju kronor mer i timmen och blev ”gôrglad”. Dessutom fick hon lönen retroaktivt höjd från 1 april, berättar Nina inte utan stolthet i rösten.

Fotnot: Tjejsatsningen är en utbildning som ges en gång om året. Den är upplagd i tre steg med ett mellanliggande arbete. Intresserade ska vända sig till regional studieorganisatör för mer information.