”Gå och säg till en plockare att han ska vara feminist…”

Feminism är inte något som sporrar Jessicka Källman. Hon tycker inte att förbundsstyrelsens förslag att skriva in ”feministisk grundsyn” i portalparagrafen är någon riktig höjdare.
– Jag tror att många är skeptiska till ordet feminism, säger hon.

[Ur nummer: 05/2005] Som kongressombud kommer hon att ta ställning till om Livs ska bli ett feministiskt fackförbund. Det finns ett stadgeförslag med den innebörden som kommer upp på kongressen. Frågan har inte väckts av någon motionär utan av förbundsledningen.
I det politiska programmet ”Hvad vilja livsmedelsarbetarna?” sägs att jämlikhetsperspektivet inte räcker för att lyfta alla livsmedelsarbetare. Några orättvisor förblir osynliga så länge ett strikt klassperspektiv anläggs. Det gäller till exempel skillnaden i genomsnittliga månadslöner mellan kvinnor och män.
Oavsett var i samhällshierarkin kvinnorna befinner sig tjänar de i genomsnitt mindre än männen.
För att bekämpa den typen av könsbestämda orättvisor behövs ett jämställdhetsperspektiv och förbundsledningen har valt att kalla det feministiskt.
Frågan är hur väl förankrat ett sådant ordval i stadgarna är?

”Feminist” är för akademiker
Jessicka Källman jobbar som kontrollant på Spendrups depå i Tumba, en typiskt manlig arbetsplats med många tunga arbetsuppgifter som orderplockning och utkörning av dricka.
– Gå ut och säg till en plockare att han ska vara feminist. Jag tror inte att det går, säger hon, men säg att han ska jobba för jämställdhet. Det går bra. Feminism är fel ord.
Feminism associerar hon till akademiker. Till karriär. Innan hon började på Spendrups läste hon till gymnasielärare i engelska och svenska och där på universitetet i Uppsala fanns det feminister. Men så var det inte i det arbetarpräglade Ludvika, varifrån hon kommer, eller på den arbetsplats där hon är nu.
– Jag tror nog att det finns feminister också här, men de skulle inte kalla sig det. De vill ha jämställdhet. Det vill jag också. På vår arbetsplats finns mycket som behöver göras. Det finns ingen jämställdhetsplan, fast det är lag på det. Många arbetsuppgifter är fortfarande så tunga att de inte kan utföras av bägge könen.
Arbetsgivaren har enligt lagen skyldighet att se till att både män och kvinnor kan utföra alla arbetsuppgifter. Att trycka på för att det ska bli verklighet tycker hon är en viktig uppgift för facket. Det innebär att förändra jobben så att de blir mer hanterliga.

Svårt med tjejer som plockare
De är bara tre tjejer på depån och alla är kontrollanter.
– Utkörare är ett jobb som en tjej skulle klara av, säger hon. Plockare är jag mer tveksam till.
– Det är för tungt. Man måste vara väldigt stark. Grabbarna själva går sönder av det.
Hon menar att jämställdhetsperspektivet kan användas för att förbättra alla jobb, göra dem mindre farliga, mindre enahanda.
– Skippa feminism, säger hon. Tala istället om jämställdhet. Det är lika viktigt för oss på lagret som för akademiker i Uppsala.
* Ska du gå fram och tala på kongressen?
– Det är inget jag vet idag, men om jag känner att jag måste göra det för att min åsikt ska komma fram så kommer jag att göra det. Absolut.
* Vad är den stora grejen?
– Att få se hur det fungerar och träffa andra människor. Det är nyttigt att lyfta sig själv och inte bara tänka utifrån sin egen arbetsplats.