Det regnar idag i Gävle, gatorna är tomma på folk, man hör regndropparna slå mot asfalten som om det var en symfoni av toner som spelas med sorg.

Det känns lite gudomligt, som om himmelen grät över en stad i sorg där hoppet om framtiden känns oviss. Ja, sorgen efter gårdagens besked då Cloetta beslutade att lägga ner Läkerolfabriken i Gävle. Där 114 kollektivanställda förlorar sina jobb och bland dem finns även jag. 114 människor som har jobbat, varit lojala och kämpat hårt för att behålla sin fabrik.

Fabriken har varit vårt levebröd, många av oss har jobbat där i mer än 40 år. För många är 40 år en lång tid, ett helt liv.
Beskedet var kanske inte oväntat om man ser på hur samhället ser ut idag. Vi arbetare har blivit en produkt i girighetens spel, en pusselbit i globaliseringen, marknaden där vi till vilket pris som helst ska generera vinster som vi inte får ta del av. Nej, vi har inte rätt till det! tycker några få ”människor” eller rättare sagt individer (människor samarbetar ju och står på moralisk grund) fast det är vi arbetare som har sett till att skapa de vinsterna.
De skor sig på oss genom det som kallas framgång, genom att köpa och sälja människor liv, och tror sig vara mycket mer värd än människan som står vid ett löpande band medan de sitter bakom sina skrivbord.

Arrogansen hos de individerna har inga gränser – som Ulla Andersson beskriver det på sin Facebook-sida:
”I dag beslöt Cloetta (…) att lägga ned den lönsamma Läkerolfabriken. Samma dag blev de 3 vd:arna upptaxerade med 579 miljoner. Den som tjänar mest av de 3 tjänar lika mycket själv på 1 år som de 114 arbetarna gör tillsammans under 3 år. Så j..à girigt i cyniskt”.

Vi öppnade fönstret och såg vargarna utanför huset, vi kastade ut lite rått kött och tittade på medan de åt!
Vi såg att de inte blev mätta och öppnade dörren för att kasta ut lite mer rått kött och vi tittade på medan de åt!
Vi bjöd in dem i huset och gav de lite mer rått kött och vi tittade på medan de åt!
Nu äter de mina ben och vi tittar på när de äter!

Tack till alla riskkapitalister!
Era jävla vargar!

Mario Izquierdo, 48 år, maskin-operatör, Gävle