Bageri fällt för sextrakasserier

Nr 10/2016

En arbetsledare på ett bageri i Skåne har utsatt ett 23-årigt kassabiträde för sexuella trakasserier. Ägaren till bageriet döms i Arbetsdomstolen att betala 50 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Johanna Nilsson, jurist på Diskrimineringsombudsmannen, DO, som drivit ärendet säger i en kommentar att domen visar att en arbetsgivare måste vara uppmärksam och genast vidta åtgärder om det förekommer ett grovt språkbruk och en sexuell jargong på arbetsplatsen.
Målet rör en då 23-årig kvinna som vid flera tillfällen mellan juni och oktober 2014 utsattes för sexuella trakasserier av en bagare i arbetsledande ställning. Trakasserierna bestod i sexuella kommentarer av hennes kropp. Bagaren ställde sig för nära och stirrade dagligen på hennes bröst och rumpa. Trots att hon sa ifrån fortsatte trakasserierna och vid flera tillfällen gjorde han grova verbala attacker om att ”slicka” och ”klämma”.
Enligt DO förekom dessutom sexualiserad jargong på arbetsplatsen. Den drivande bakom de grova sexuella skämten var bagaren. Personalen jämförde till exempel bakverk och bullar med könsorgan. Baguetter jämfördes med penisar, wienerbröd med vaginor. Bullar och bulldegar jämfördes med kvinnliga personalens bröst. Även om de grova sexuella skämten inte riktade sig mot en speciell person var det en del av de sexuella trakasserierna av den 23-åriga kvinnan.

I oktober 2014 mådde den 23-åriga kvinnan så dåligt att hon sjukskrev sig. Hon talade med sin pojkvän och arbetskamrater om det som hänt på arbetet och polisanmälde därefter bagaren för sexuella trakasserier och gjorde också en anmälan om diskriminering till DO.
En medlem i Livs och arbetskamrat till den 23-åriga kvinnan kände ett så starkt obehag inför situationen på arbetsplatsen att hon tog kontakt med Livs lokalombudsman, Benny Kolnby, som ringde till arbetsgivaren för att kalla till förhandling.
– Arbetsgivaren ställde sig helt frågande till det som hänt och tyckte att det var märkligt att han inte fått höra något från kvinnan. Jag sa att det inte var så underligt eftersom hon uppfattade bagaren som arbetsledare. Det var han som hade anställt henne.
Vid den lokala förhandlingen på bageriet var alla inblandade närvarande utom den 23-åriga kvinnan som var sjukskriven. Dagen efter kunde ett möte hållas med 23-åringen.
Tillsammans med arbetsgivaren förde Benny Kolnby enskilda samtal med var och en, både medlemmar och icke-medlemmar.
– Den arbetsledande bagaren sa att allt var lögn, men samtalen med de andra anställda bekräftade det som den 23-åriga kvinnan berättat.
Benny Kolnby upprättade ett förhandlingsprotokoll där de olika vittnesmålen fanns med. Dessutom förde han egna minnesanteckningar. Dessa dokument blev senare viktiga underlag för DO:s stämning mot arbetsgivaren för att denne brustit i sitt ansvar.
Benny Kolnby inkallades till Arbetsdomstolen som vittne. Den 23-åriga kvinnan var inte medlem i Livs utan i Hotell- och restaurangfacket. Hon prövade att återgå till jobbet men orkade inte och har därefter slutat på bageriet. Den arbetsledande bagaren har också sagt upp sig.

Polisen lade i mars ner förundersökningen mot bagaren med motiveringen att det på befintligt utredningsmaterial inte går att bevisa brott.
Trots att brottsutredningen var nedlagd fick den 23-åriga kvinnan några månader senare rätt i Arbetsdomstolen. Hon har varit utsatt för sexuella trakasserier av bagaren. Eftersom denne har haft en arbetsledande ställning blir arbetsgivaren ansvarig och döms enligt diskrimineringslagen att betala skadestånd.

Spontant känns det som en märklig utgång. Hur kan samma bevismaterial inte räcka till åtal i den ena domstolen leda till fällande dom i den andra?
Martin Mörk, chef för processenheten på DO, förklarar hur systemet fungerar. Man skiljer på ett straffrättsligt ansvar och skadeståndsansvar. Det straffrättsliga är individuellt för en person, det handlar då om brottsmål.
Skadeståndsansvar däremot utdöms i civilmål. I Arbetsdomstolen avgörs arbetsrättsliga tvister, det är frågan om civilmål med skadeståndsansvar och då är beviskraven lägre.
I det här fallet konstaterade domstolen att arbetsgivaren gjort sig skyldig till ett brott mot diskrimineringslagen.
– Arbetsgivaren har ett strikt ansvar om den trakasserade personen har en arbetsledande ställning, säger Martin Mörk.
Han tillägger att det finns en EU-rättslig fråga om i vad mån strikt skadeståndsansvar ska gälla för arbetsgivaren när det är frågan om trakasserier mellan arbetskamrater. Men frågan har ännu inte prövats av Arbetsdomstolen.
– Grundregeln är ju att arbetsgivaren är ansvarig för alla skador som uppstår på arbetsplatsen, men när det kommer till diskriminering har man gjort ett undantag vars laglighet vi ifrågasätter. En annan sak är att arbetsgivaren alltid har en undersöknings- och åtgärdsskyldighet när det gäller trakasserier mellan arbetstagare.
I fallet med de sexuella trakasserierna på Skånebageriet fick den fackliga förhandlingen som Benny Kolnby kallade till stor betydelse för att påvisa arbetsgivarens försummelse.
– Jag tycker att det är en jätteviktig dom som ger en tydlig fingervisning om arbetsgivarens ansvar i dessa frågor, säger Benny Kolnby.