– Vi har fått 74 ansökningar. Det verkar som om lärlingsutbildningen är något som kan locka. Även efter att vi sorterat bort de som kommer från arbetsförmedlingen och måste söka, så är det ett stort antal, säger Fredrik Sundblad, administrativ chef på Gotlands slagteri.

Det är två till fyra lärlingar som Gotlands slagteri söker för tillsvidareanställning. Man har haft en annons i lokalpressen och hos arbetsförmedlingen.
Den som blir antagen ska först göra en månads praktik på företaget för att se om slakteriet är en miljö som han eller hon kan trivas i.
Det är första gången som Gotlands slagteri prövar lärlingsplatser för att nyrekrytera. Det är vanligt i Danmark, där styckarna och slaktarna börjar sin yrkesbana med lärlingsanställning på ett företag och därefter åker de till Slagteriskolen i Roskilde för att lära sig hantverket under tre år. Utbildningen på skolan varvas med det praktiska arbetet på företaget. Utbildningen avslutas med ett internationellt gångbart gesällbrev.
I Danmark är styckare och slaktare två yrken som har relativt hög status. Det är också från grannlandet som Gotlands slagteri har hämtat sin idé för nyrekrytering.
– Vår platschef är dansk och han har haft kontakt med Slagteriskolen i Roskilde. Två personer från skolan har besökt oss och godkänt oss som lärlingsplats. Ett krav är att lärlingen ska ha anställning på ett köttföretag. Vi måste kunna erbjuda handledare och arbete inom alla de moment som skolan kräver, säger Fredrik Sundblad.
Tanken är att man ska låta de utvalda lärlingarna få pröva på att jobba på slakteriet en månad för att se om de fungerar i miljön.

Slaktchefen Jonas Svensson tror att det är viktigt:
– Det är inte bra för någon part om en person inte trivs och hoppar av. Det är ju en investering som vi gör.
Jonas Svensson är entusiastisk över utbildningen i Roskilde som både lär ut det traditionella hantverket – så som det har hängt med människan sedan urminnes tider – och det moderna, industriella tänkandet som danskarna blivit duktiga på genom att exportera till hela världen.
Det är primärt slaktare de söker, eftersom åldersstrukturen i slakten är sådan att det inom en tioårsperiod kommer att bli många avgångar som behöver täckas upp.
– De första två åren får lärlingarna lära sig mycket styckning, det ger knivvana, sedan får de specialisera sig och välja slaktområde, antingen gris eller nöt och lamm, säger Jonas Svensson.
• Är det svårt att rekrytera till slakten?
– Det finns fler utbildade styckare än slaktare, därför är det svårare.
• Vad är det för person ni söker?
– Det är en person som vill rota sig på Gotland och som ser en framtid och en karriär inom yrket. Han eller hon ska inte vara för ung och inte för gammal.
• Är ni nöjda med de ansökningar som kommit in?
– Ja, det är vi. Drygt hälften är inte aktuella, de har varit tvungna att söka för att de är inskrivna på arbetsförmedlingen. Det är de andra vi tittar på. Det är ungefär tio som vi är intresserade av.
• Är det kvinnor också?
– Ja, ungefär tio procent.
För Gotlands slagteri gäller det att hitta handledare. Personen kommer också att åka till Roskilde, men bara en gång, för att lära sig vad uppgiften går ut på.
En som skulle kunna vara aktuell som handledare är Hans-Erik Karlsson, som jobbat på slakteriet i 30 år. Han utbildade sig till slaktare 1989 i Västerås. Då fick han också gesällbrev.
• Vad har man för nytta av det?
– Lärlingsutbildningen ger kunskaper och en större förståelse för jobbet, säger han.
Lärlingen ska kunna alla arbetsmoment i produktionen. Det innebär att han ska jobba i både styckning, slakt, hudbod och tarmrenseri.
Initiativet med lärlingsutbildning är intressant också mot bakgrund av att både arbetsgivarna och Livs vill minska användningen av inhyrda styckare och slaktare.
Jonas Svensson säger att de har fem inhyrda under sommaren för att täcka upp för semestrar.
– Dessutom har vi anställt några som vi tidigare anlitat som inhyrda.
I den rekryteringsgrupp som ska välja vilka personer som ska antas för lärlingsplatserna kommer slaktchefen, en arbetsledare, HR-chefen och någon facklig representant att ingå.
• Lönen som lärling är lägre än ingångslönen. Första året är den 85 procent, andra 90 procent och tredje 95 procent. Fackklubben är kritisk mot det och menar att den nye kan jobbet efter ett halvår eller ett år. Vad säger ni om det?
– Ja, men det är en risk för oss att skicka någon på utbildning i Danmark, det kostar pengar. Det vill vi ha igen. Dessutom är det mycket mer personen får lära sig än själva knivhantverket. Det är industriellt tänkande, det ger möjlighet att skaffa sig internationella kontakter och man får en dokumentation på vad man kan, gesällbrevet.
Jonas Svensson påpekar att Traditionell lärlingsutbildning är en möjlighet som finns inskriven i kollektivavtalet.
– Alla vill vi ha mer lön. Det vill jag med. Det här är en möjlighet som vi har och vi tror att den är bra för både oss och de som går utbildningen.