Livsmedelsavfall blir energi åt växthus för nya livsmedel


Växthus på höjden kan bli en del av lösningen på livsmedelssituationen i Asiens stora megastäder. Redan nu pågår flera intressanta projekt i Sverige där livsmedelsindustrins avfall kommer till nytta.
I Linköping har de första spadtagen tagits i norra Kallestad för ett vertikalt jätteväxthus i glas. Det är grön teknik-företaget Plantagon som tillsammans med Sweco utvecklat ett koncept för närodlat mitt i staden. Ett 40 meter högt hus ska byggas med 4000 kvm odlingsyta. Odlingslådor ska flyttas av en robot ett steg i taget uppåt i huset. Det kallas ”Urban Agriculture” och är tänkt vara en teknikexportprodukt, främst till Asiens megastäder som har ont om mark och vill ha lokalt producerad mat.
Plantagon i Linköping ska bli en demoanläggning. Den bygger på ett lokalt kretslopp.
Organiskt material från bland annat Scans stora slakteri i staden ger råvara för att producera biogas. Spillvärme och koldioxid från biogasproduktionen används för att driva Plantagons växthus.
Stefan Jakobsson, chef för Tekniska Verken i Linköping, förklarar att det är frågan om lågvärdig spillvärme som inte går att återföra till processen. Koldioxiden är också en restprodukt.
– Att använda det till grönsaksodling i växhus är nyskapande. Det kan bli en viktig komponent i den framtida livsmedelsförsörjningen. Maten ska odlas så nära konsumenterna som möjligt, inne i megastäderna, och inte skyfflas runt jorden.

Nytänkande ska säkra jobb
Även i Götene finns långt gångna planer på ett lokalt kretslopp där livsmedelsavfall ska utnyttjas för att skapa energi. Det är ett nytänkade som kan säkra och skapa jobb.
– Om livsmedelsföretagen ingår i lokala kretslopp för att produ­cera biogas kan det ha en positivt effekt på jobben. Företagen blir bundna till platsen med djupare rötter.
Det säger Åke Fransson, livsmedels­arbetare och ordförande i kommunfull­mäktige (S) i Götene. Han är också vice klubbordförande på Scan i Skara.
Biogasanläggningen i Götene är ett av många exempel på ett lokalt kretsloppstänkande där livsmedelsindustriernas restprodukter blir värdefulla tillgångar som kan användas för att producera energi.
Biogasprojektet i Götene har gått in i en andra fas. Anläggningen ska hämta råvara via pipelines från företagen. Det är mejeri­avfall från Arla Foods, växtavfall från Alfred Pedersen tomater, animalieavfall från köttförädlaren Svenska Gårdar (som idag finns i Göteborg men som planerar att flytta till Götene).
I projektet ingår också Götene kyltrasporter som ska få biobränsle till sina lastbilar och den lokala konsulten Ove Rydberg som är projektledare.
Samt, inte att förglömma, den transnationella utvecklaren av grön teknik, holländska Imtech/NVS som vill använda Götene som ett showroom för den internationella marknaden.
Kommunens roll är att säkra mark som ska användas för bygget. Om allt går som intressenterna tänkt sig kommer det att skapas ett lokalt kretslopp för biologiskt avfall, energi, värme och koldioxid. Dessutom kommer det att både säkra och skapa jobb.
Om Svenska Gårdar etablerarsig i Götene kan det bli ett 100-tal nya livsmedelsjobb.
Biogasanläggningen kan börja byggas om ett år, i januari 2013, och vara klar för drift första kvartalet 2015.

Biogas till bilar
I Värmland håller grönteknikföretaget Gront­mij på att kartlägga hela regionen för att kunna finna lämpliga råvarukällor för biogasproduktion som ska göra Värmland självförsörjande på biogas som drivmedel i bilar.
En viktig källa är livsmedelsindustriernas organiska avfall. De stora industrierna i Filipstad har pekats ut, alltså Wasabröd och OLW.
– Restavfall för biogasproduktion blir allt värdefullare. Det märks kanske ännu inte i Värmland, men i Skåne där det finns många aktörer som är intresserade är det ett faktum, säger Ola Rosén, affärsutvecklare på Grontmij Biogas.