– På mer än hälften av de små arbetsplatserna saknas företagshälsovård. Det är ett stort avbräck för arbetet med att ta bort hälsorisker, säger Mikael Löthén, Livs arbetsmiljöombudsman.

En sammanställning av de regionala skyddsombudens verksamhet under 2014 visar att av 940 besökta företag inom livsmedelsindustrin var endast 440, alltså knappt hälften, anslutna till en företagshälsovård. Endast 145 av de anslutna hade en företagshälsovård som jobbade långsiktigt och förebyggande.
Rätten till företagshälsovård skrevs in i arbetsmiljöavtalets Bilaga B redan 2007. Det är snart tio år sedan. Mikael Löthén är upprörd över att så lite har hänt sedan dess.
– Dessutom rapporterar skyddsombuden om att allt fler arbetsgivare använder sig av så kallade nollavtal. Det innebär att de bara betalar för den tjänst som de köper när behovet uppstår. Det blir i praktiken vid rehabilitering då de är tvungna och då skadan redan är skedd.

Enligt avtalet ska arbetsgivarna, om de själva saknar kunskaper och tid, upphandla kompetensen från företagshälsovården. Det handlar om kunskaper för att ta bort eller minska hälsorisker. Det är en hög ambitionsnivå i avtalet. Se faktaruta.
– Frågan är om vi inte borde använda oss av arbetsmiljöavtalet för att tvinga arbetsgivarna att ansluta sig till en företagshälsovård som jobbar förebyggande, säger Mikael Löthén.
Att förbundet borde se över möjligheten att koppla avsaknaden av förebyggande företagshälsovård till ett avtalsbrott anser också Benny Kolnby, lokalombudsman i region Syd, som har ett stort engagemang i arbetsmiljöfrågor.
Även på små arbetsplatser ska det finnas kunskaper om hur man tar bort och minskar hälsorisker.
– Att ha en fungerande företagshälsovård är en jätteresurs. Den kan följa med på en förstärkt skyddsrond, titta på kemikaliehanteringen, exponeringen för upprepat arbete, belastning, stress och psykosocial arbetsmiljö, säger Benny Kolnby.

När de regionala skyddsombuden besöker de små arbetsplatserna ställer de frågan om det finns företagshälsovård.
Seyfadin Heydari, regionalt skyddsombud i region Öst, säger att arbetsgivarna ofta tycker att det är för dyrt.
– Om en person har besvär som kommer av arbetet är det viktigt att han kan vända sig till en läkare inom företagshälsovården, så att det finns någon som vet vad man kan göra för att förbättra.
Peter Putsi, regionalt skyddsombud i region Norr, menar att företagshälsovården överlag inte fungerar på de små arbetsplatserna.
– Ta mjöldammsproblemet som exempel. Det behövs expertkunskaper för att komma till rätta med det. På min arbetsplats som är stor, Polarbröd i Älvsbyn, köpte vi in det.

Veronica Fridh, regionalt skyddsombud i region Mitt, ger samma bild. Om de små arbetsgivarna av ekonomiska skäl väljer nollavtal med företagshälsovården blir det sämre uppföljning och mindre förebyggande.
– Dessutom kan det vara väldigt dåligt med rapporteringen av tillbud och då finns det ju inget för oss att utgå från.