Att attackera företagets varumärke genom att kalla uppsägningarna av fast anställda för ”Scandal” och använda Scans egen logga i kampanjen var nödvändigt. Annars hade Livs inte fått till stånd ett lokalt avtal om stopp för inhyrning av styckare.

Den bedömningen gör styrelsen i Scanklubben i Kristianstad som samlades i LO-fackens hus i mitten av mars. De var tio styrelseledamöter från slakteriets olika avdelningar: styckning, slakt och chark.
– Men vi var väldigt noga med att det inte var någon bojkott, det lyfte vi fram hela tiden. Det handlade om att försvara våra egna jobb och vår anställningstrygghet som var hotad, säger de.
– Man kan vara stolt över produkten, men inte över produktionen, alltså sättet som den har producerats på, förklarar Peter Ekström.
Det var här i Kristianstad som Scans inhyrning av styckare gick fullkomligt överstyr 2012. Men det började för mer än tio år sedan, då Scans slakteri var ägt av svenska bönder och företaget började anlita inhyrda styckare från framförallt Tyskland och Östeuropa vid semestrar. I början var dessa f-skattare, men efter att Livs satt stopp för det blev de anställda i bemanningsföretag.
Redan då fanns prispressen från det billiga importköttet och den egna strukturomvandlingen inom branschen som bakgrundsfaktorer. När slakterier lades ner blev det brist på styckare vid de anläggningar dit produktionen flyttades.

Samtidigt fanns ett system i Tyskland med så kallade ”kolonnarbetare”, vilket innebar att köttföretag som fick stora order löste behovet av arbetskraft genom att via förmedlings- eller bemanningsföretag hyra in styckare som saknade direktanställning. De utnyttjades brutalt och fick betalt per kilo kött de styckade. Deras arbetsskador köpte köttföretagen sig fria från. Migrantarbetare som utnyttjas av cyniska arbetsgivare är fortfarande en ouppmärksammad förklaring bakom det billiga köttet.
När de svenska grisuppfödarna inte förmådde konkurrera med sina europeiska kollegor minskade tillgången på råvara och det ledde i sin tur till minskad produktion i Kristianstad. Det var 2012 och det rådde arbetsbrist på anläggningen och i det läget sa företagsledningen att man hade för avsikt att behålla de inhyrda styckarna, för att möjliggöra mer flexibilitet i bemanningen, samtidigt som man sade upp sina egna anställda.
Det blev droppen som fick bägaren att rinna över för de Scan-anställda i Kristianstad. På grund av turordningsreglerna i Las var det inte bara styckarna som drabbades utan anställda på alla avdelningar. Det blev en gemensam angelägenhet för hela kollektivet.
– Hela fabriken blev drabbad. Folk som hade jobbat i 5-6 år varslades. Det var omflyttningar mellan avdelningarna. Det var en hemsk tid, säger Gabriela Forbah, vice klubbordförande som jobbar i charken.
– Alla förstod att om det fortsatte på det sätt som företaget ville så skulle också deras jobb vara hotade. Företaget sa olika saker, men det gick ut på att de ville ha så mycket som mellan 10 till 30 procent inhyrda. De sa att köttföretagen i Europa hade organiserat sin produktion på det sättet, säger Patric Nelson, som är klubbordförande och styckare.

Patric Nelson var en av tre klubbordförande på Scan som i början av mars undertecknade det lokala avtalet mellan Livs koncernfack och HK Scan. De två andra kom från Linköping och Skara som också har inhyrda. Avtalet gäller alla HK Scans anläggningar i Sverige. Det är en nollvision. Den normala produktionen ska utföras med enbart egna anställda.
Patric Nelson säger att klubbarna har fått igenom de krav kring bemanningen som man ställde.
– Efter årsskiftet ska vi inte ha någon inhyrd personal. 38 styckare ska anställas. Tidigare uppsagda styckare har återanställts. Inhyrda i bemanningsföretagen har erbjudits jobb hos Scan och några har redan fått det.
Han betonar betydelsen av att Scan har tagit på sig att starta styckarutbildning för att långsiktigt lösa behovet av styckningskunnig personal.
Några har invändningar mot längden på utbildningen. 24 veckor är alldeles för kort tid. Det gör att de bara kommer att kunna stycka speciella detaljer. De har inte yrkeskunnande för att stycka en halv gris.
•Hur går det vid semestrar, sjukdomar och arbetstoppar?
– Då är det möjligt för företaget att använda inhyrda. Det har vi sagt hela tiden och det är också det som varit intentionen i bemanningsavtalet, men det ska ske efter förhandling och göras mycket restriktivt, säger Patric Nelson.
Att normalproduktionen ska utföras av egen personal innebär till exempel att företaget ska anställa personal för att täcka upp för långtidssjukfrånvaro och mycket upprepad korttidsfrånvaro.

Det finns en påtaglig stolthet bland styrelsemedlemmarna över Scandal-kampanjen och det nya lokala avtalet.
– Scandalkampanjen var viktig. Den visade att facket kan göra något när man sätter ner foten. Nu kan man se att facket har betydelse. Vi skulle ha gjort det här för länge sedan, säger de.
Gabriella Forbah säger att kampanjens budskap ”Gör om och gör rätt” har blivit något som hörs i många sammanhang.
Alexander Jansson säger att det var bra att förbundet använde sig av sociala medier i Scandal-kampanjen. Det var på tiden.
– Det måste Livs göra mer i framtiden för att skapa tryck i opinionen. Det är så vi får företagen till förhandlingsbordet.
Gazmend Stagova menar att Livs borde starta fler kampanjer och att Livs borde göra mer för att hjälpa de inhyrda som kommer från Polen, Rumänien och Tyskland och som har det kämpigt i sina länder.
– HK Scan är ju ett finskt företag och det var betydelsefullt när finska Livs, Sel, uttalade sitt stöd för kampanjen, säger Patric Nelson.