”Det ska inte behövas tillstånd från chef”

Nr 6/2017

Mer facklig koll behövs vid upphandlingen av företagshälsovården. Från vänster Peter Pålsson, klubbordförande, Ivone Bris och Jerry Mattsson, skyddsombud samt bakom dem Mikael Olsson, huvudskyddsombud. Foto: Stefan Lindblom

– Det ska inte krävas tillstånd från en arbetsledare för att utnyttja företagshälsovården. Arbetsledaren har inte den kompetensen, säger skyddsombuden på Carlsberg i Ramlösa. Tänk på den psykosociala ohälsan. Den kan ju bero på hur arbetet organiseras och leds.
Det här med företagshälsovården (FHV) som en oberoende och gemensam resurs på arbetsplatsen har naggats i kanten. Det har blivit förvirrande. Vad har man rätt till som anställd? Som skyddsorganisation? Och som fackklubb?
– Jag skrev en motion till Livs kongress i maj om att facket ska delta vid upphandling av företagshälsovården. Nu står det bara att det är ”angeläget”. Som det är hos oss idag vet vi inte vad vi kan få. Vi skulle vilja veta vad som finns på shoppinglistan, så att vi kan begära det, säger Ivone Bris, skyddsombud på Ramlösa och tillägger:
– Och det ska inte vara en arbetsledare som avgör. Arbetsledaren har inte den medicinska kompetensen. Inte den medicinska tystnadsplikten. Det är inte alla hälsofrågor som jag ens vill ta upp med min arbetsledare, men de kan ändå ha med jobbet att göra.
Jerry Mattsson, skyddsombud på glaslinjen, håller med. Han jobbar på en linje med mycket buller och måste alltid ha hörselskydd.
– Som det här med hälsoundersökning. Tidigare jobbade jag som lastbilschaufför, då fick vi hälsoundersökning varje år. Nu får vi det var femte år och var tredje år efter att vi fyllt 50. Jag tycker att det borde vara oftare.
Ivone Bris tar sig själv som exempel och det gjorde hon också, när hon gick upp i talarstolen på Livs kongress och uppmärksammade problemet:
– När jag ville göra en undersökning av lungorna, då fick jag veta att man bara får göra det om man varit rökare, men jag kan ju ha problem med lungorna utan att ha varit rökare. Det kan vara saker som jag andats in på jobbet. Vi hanterar ju till exempel koldioxid på jobbet, det används för att göra kolsyra.

Koldioxid är en luktfri gas som är tyngre än luft och lägger sig på golvet, går ner i avlopp, den är farlig, eftersom den tränger undan syret, och det finns risker med att hantera den i arbetsmiljön.
Ivone Bris tycker att det borde finnas ett koldioxidlarm, så att det kommer en varning om det läcker ut. Det finns ett gränsvärde på 5000 ppm som inte får överstigas, men företaget säger att ytorna är så stora så det finns inte skäl att investera i ett larm.
– Men det kan räcka med ett litet läckage för att man ska bli trött och sova sämre på grund av syrebrist.
Alla skyddsombuden tycker att det är viktigt att företagshälsovården är proaktiv, att den verkligen jobbar förebyggande, så att det inte händer något, så att folk inte blir sjuka och inte råkar ut för olyckor. Då måste företagshälsovården finnas på arbetsplatsen och kolla, till exempel se hur folk lyfter, och förebygga innan det går fel.

Peter Pålsson, Livs klubbordförande på Ramlösa, säger att det finns hjälpmedel som skyddsorganisationen inte känner till och därför inte heller kan efterfråga.
– Därför vill vi att företagshälsovården blir mer engagerad på arbetsplatsen, att den själv kollar upp vad det finns för problem och kommer med förslag på lösningar. Det borde ingå i avtalet med företagshälsovården, säger han.
Upphandlingen av företagshälsovården på Ramlösa görs på koncernnivå och är en del av en lösning för hela Carlsberg i Sverige. Tidigare har lokala företagshälsor anlitats, men nu är det ett stort rikstäckande företag, Avonova, som Carlsberg har ett avtal med som tillhandahåller FHV-tjänsterna.
Det betyder att det är koncernfacket som deltar i upphandlingen av FHV-avtalet.
Christoffer Westman, vice ordförande i Livs koncernfack på Carlsberg, säger att det i princip är samma FHV-avtal som fortfarande gäller. Tidigare tecknades det med Falkenbergs Företagshälsa, men efter att denna lokala företagshälsa köptes upp av Avonova är det nu med det senare företaget.
– Jag håller med om kritiken mot att det ska behövas rekvisition från en arbetsledare för att man ska få utnyttja företagshälsovården. Det är nytt. Annars ska tillgången på tjänster vara oförändrad.

Mikael Olsson, som är huvudskyddsombud på Ramlösa, sitter med i den grupp som för vidare synpunkter till koncernfacket om hur företagshälsovården fungerar. Han är mer positiv än de andra skyddsombuden och tycker att samarbetet med företaget om företagshälsovården fungerar bra.
– Jag har inte varit med om att företaget sagt nej till något vi efterfrågat. Det finns företagsläkare och företagssköterska. Det finns ergonom och arbetsmiljöingenjör som kommer vid behov.
Men Mikael Olsson håller med om att den psykosociala arbetsmiljön inte getts tillräckligt fokus och att det i detta fall inte är lyckat med rekvisition från en arbetsledare, eftersom det kan vara dennes attityd som är problemet.

Man kan konstatera att skyddsombuden har olika uppfattningar om hur företagshälsovården fungerar. Mikael Olsson är i stort sett positiv, medan Ivone Bris, Jerry Mattsson och Peter Pålsson tycker att det finns brister.
– Det är många som är missnöjda och inte vill gå dit, säger Ivone Bris och ger ett exempel:
– Sömnproblem kan vara jobbrelaterade. Jag tycker egentligen inte om att jobba morgon. Jag sätter klockan på 4.20 den vecka jag jobbar förmiddag, då börjar jag klockan 6.00, men det gör att jag har svårt att somna på kvällen, dessa veckor blir det inte mer än 4 timmars sömn per natt. Jag trivs bättre med att jobba kväll och natt. Kan jag ta upp det här med företagshälsovården?
Hon menar att företagshälsovården borde vara mer proaktiv. Att den ska vara det borde finnas med i upphandlingen.
– Man är hemmablind. Det är svårt att själv se vad som skulle kunna göras för att förebygga. Man vänjer sig vid sin egen arbetsmiljö och tänker inte på det.
Jerry Mattsson ger ett exempel:
– Jag har en stegmätare på mig. Jag går 14 000 steg längs med linjen under en dag. Vi hade en trappa över linjen där inte måtten var de rätta. Jag sa till om det men det hände inget. Till slut tog jag själv mått på trappstegen och sa till en mekaniker på underhåll att fixa det.
Peter Pålsson håller med om att det är mycket upp och ner över banorna och att det uppstår situationer då det inte går att lyfta i rätt ställning.
– Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt, men vi kan inte hänga med, därför borde det göras skyddsronder med experter från företagshälsovården som fokuserar på olika saker, säger Peter Pålsson.

Relaterade artiklar