Det blev kollegornas arbetsplats som lades ner. Det händer ofta vid rationaliseringar. Facket försöker få det att gå schysst till, men det är svårt, alla vill rädda sina egna jobb. Denna gång blev det Swedish Match distributionscentral i Göteborg som drabbades. Efter årsskiftet koncentreras all verksamhet till en nybyggd anläggning i Brunna utanför Stockholm.

Det kom ett mejl till Mål & Medel från en medlem på Swedish Match distributionscentral i Solna. Han ville se ett reportage om sina kollegor i Göteborg som förlorar sina jobb efter årsskiftet. Han skrev att det hade varit många jobbiga sittningar med ledning, fackklubbar och arbetstagarkonsult innan beslutet slutligen fattades att Swedish Match skulle ha en enda distributionscentral.
En knapp månad senare besöker jag distributionscentralen i Göteborg. Här hanteras hälften av alla tobaksprodukter som säljs i Sverige, såväl snus som cigaretter. Det är ett drygt halvår kvar till årsskiftet, då den nybyggda distributionscentralen i Brunna utanför Stockholm ska hantera alla tobaksvaror och serva 10 000 butiker. Distributionsanläggningarna i Göteborg och Solna ska läggas ner. När dessa planer blev kända väckte det starka känslor i framför allt Göteborg.
Det visade sig att detta med löntagarkonsulten som kopplades in bara var ett spel för gallerierna.
– Från början kändes det som om vi kunde påverka, det flöt på bra. Sedan märkte vi att det inte spelade någon roll vad löntagarkonsulten kom fram till. Ledningen stod fast vid beslutet att det bara skulle vara en distributionsanläggning och att den skulle ligga i Brunna, berättar Håkan Johansson, klubb-ordförande på SMD Logistics i Göteborg.
Verksamheten i Brunna drar igång fjärde kvartalet 2015. Nedläggningen av distributionscentralen i Göteborg ska vara klar första kvartalet 2016.

Vi har slagit oss ner på klubbexpeditionen för att tala om de turer som varit. Förutom Håkan Johansson är Emil Höij med. Han är ledamot i klubbstyrelsen. Båda har varit fackligt aktiva länge, och de tycker att det är viktigt att dra lärdom av det som hänt.
– Vi ville i första hand att Swedish Match skulle behålla båda sina distributionscentraler, i andra hand att all verksamhet skulle förläggas till Göteborg. Vi satte stort hopp till löntagarkonsulten som kopplades in, säger Emil Höij.
Han och Håkan Johansson betonar att fackklubbar på arbetsplatser som ställs mot varandra vid nedläggning behöver samarbeta mer.
– Alla möten vi hade var tillsammans med representanter från ledningen. Vi hade inga möten där de båda klubbarna träffades själva. Vi borde ha pratat ihop oss om ett gemensamt mål som vi drev tillsammans. Inte som nu bara talat i egen sak. Det blev lite hund och katt. Det finns inga vinnare, bara förlorare. Varken vi eller de i Solna ville detta, säger de.

Jobbet på distributionscentralen i Göteborg är ingen dans på rosor. Det handlar om både tunga lyft och monotona arbetsmoment. Samtidigt är det mycket som varit positivt. Swedish Match är känt för att vara en bra arbetsgivare. Det har funnits stora möjligheter att utvecklas på företaget. Arbetstiderna har varit helt okej, dagtid klockan 6.30-15.30. Lönen likaså, i snitt 28 500 kr i månaden. (2014)
De är drygt ett 60-tal tillsvidareanställda. Det förekommer varken visstidsanställda eller inhyrda. Så gott som alla är med i facket. Men det har varit trögt att få medlemmarna att ta på sig uppdrag och gå fackliga utbildningar. Medlemsmötena har dock varit mycket välbesökta.
De som jobbar har uppmanat både vänner och släktingar att söka jobb här. Det har bidragit till att många uppfattar arbetsplatsen som lite av ett familjeföretag.
Det är också många som jobbat länge. Emil Höij och Håkan Johansson är inga undantag. Emil Höij började på distributionscentralen i Göteborg 1991. Håkan Johansson började på cigarettfabriken i Malmö 1982, sju år senare började han på distributionscentralen i Malmö. När den lades ner 2005 fick han jobb i Göteborg.

Alla anställda i Göteborg har nu erbjudits jobb i Brunna. Det var inget som fackklubben behövde förhandla om. Arbetsgivaren erbjöd de anställda jobb i Brunna på direkten när nedläggningen var ett faktum. Intresset att jobba i Brunna har dock varit svagt, näst intill obefintligt.
Emil Höij tänker plugga vidare men Håkan Johansson tillhör de få som överväger att flytta.
– Jag är 53 år. Det är inte helt lätt att få nytt jobb i min ålder. Jag hoppas få jobb inom HSB. Får jag inte det kan jag tänka mig att flytta till Brunna. Det beror lite på hur min son som jobbar här väljer att göra, säger Håkan Johansson och fortsätter:
– Att ha jobbat inom tobaksindustrin står inte högt i kurs. Jag brukar framhålla att min arbetsgivare är Swedish Match. Det är ett företag som har ett gott rykte när det gäller att satsa på personalen.

En liten stund senare träffar jag på hans son, Erik Micha som är 25 år, nere på lagret. Han är fullt upptagen med att plocka ihop order till butiker men stannar upp en stund för att berätta om sina framtidsplaner.
– Jag har precis tagit körkort. Tanken är att flytta med till Brunna och söka till polishögskolan. Det är min plan just nu.
Han känner ingen i Stockholm, å andra sidan kände han inte så många i Göteborg heller när han flyttade hit från Malmö för åtta år sedan.
Alldeles intill koncentrerar sig Björn Andersson, 54 år, på att bygga pall. Han är en av dem som har jobbat här längst, 32 år har det hunnit bli.
– Jag har trivts bra här och har inte haft ambition att göra något annat.
Han berättar att de är ett tiotal arbetskamrater som planerar att starta eget. Tanken är att de ska hyra ut sig själva, bilda ett eget bemanningsföretag.
– Vi kan erbjuda mer än vanligt lagerarbete. Vi har specialkompetens och erfarenhet av att jobba med högriskprodukter, det vill säga tobaksvaror, säger han och tillägger samtidigt:
– Det rimmar egentligen inte med min egen filosofi, jag gillar inte denna anställningsform. Men nu ser arbetsmarknaden ut som den gör.

En av de som tänker starta eget tillsammans med Björn Andersson är Christian Karlsen. Han är egentligen fullt upptagen med att köra truck men stannar till för att berätta om denna lite ovanliga idé.
– Jag ser fram emot detta. Tanken är att vi ska inrikta oss på kvalité och kompetens inom logistik och lagerverksamhet. Vi letar just nu efter uppdragsgivare som kan tänka sig att hyra in oss, säger han och fortsätter:
– Sedan i framtiden om vi tjänar bra, kan vi kanske arbeta på kontoret och ha egna anställda som vi hyr ut. Det är visionen och målet, att inte behöva jobba 40 timmar i veckan och bara ha 5 veckors semester. Att i stället jobba 8-9 månader och tjäna som nu.
Det är inte alla som drömmer om att starta eget inom bemanningsbranschen. Keith Pettersson, som jobbar i den bortre delen av lagret, ska ta tjänstledigt i sommar för att jobba som asfaltsläggare:
– Det är bättre betalt än här och dessutom får jag jobba utomhus vilket jag gillar.
Han är 37 år och det han skulle vilja göra till hösten är att utbilda sig till plattsättare eller rörmokare. Men det har visat sig svårt.
– Utbildningarna kräver förkunskaper som jag inte har, det är svårt att byta yrke. Dessutom kostar utbildningarna pengar, berättar han.
Han har jobbat på lagret i fyra år. Han hade ingen släkt här, däremot en massa kompisar från fotbollen. Ett stort intresse vilket tatueringen GAIS på armen skvallrar om.
En av hans fotbollskompisar som jobbar här är Christian Wahlström som spelat i samma lag som Keith.
– Som alla andra hade jag tänkt att plugga vidare, men det var ett så skönt gäng som jobbade här så jag fastnade. På den vägen är det.
Han tänker jobba kvar till arbetsplatsen stänger och sedan använda sitt kontaktnät för att hitta nytt jobb.
– Jag tror att det kommer att lösa sig. Plugga vidare är inte aktuellt för mig, kanske i framtiden men inte just nu.
Han konstaterar att det är ovanligt mycket fotbollsfolk som jobbar på lagret.
– Vi pratar mycket fotboll. Det tillhör det största intresset bland oss som jobbar här

Precis då kommer Stig Fredriksson förbi. Han är lagerchef men började som lagerarbetare och har varit medlem i Livs. Christian Wahlström lyser upp. Han konstaterar lite skämtsamt att här har jag en person som om något kan det här med fotboll.
Jag blottar min okunskap. Jag har ingen aning om vem han är. Det blir jag snabbt upplyst om av de som jobbar på lagret. Stig Fredriksson var försvarare i IFK Göteborg på 1980-talet och har 56 landskamper bakom sig, varav 15 som lagkapten. Han var med om UEFA-cupsegern 1982. En riktig fotbollshjälte med andra ord!