Automatisering på gång för salladspackarna

Nr 6/2018

Den nya roboten på Saba Fresh Cuts kan både plocka och packa salladspåsar. Foto: Stefan Lindblom

Många arbetar fortfarande med att lägga salladspåsar i backar på Saba Fresh Cuts i Helsingborg, det är manuell kvalitetskontroll som ännu inte automatiserats, men det är på gång. En ny robot som kan både plocka och packa har installerats.
I Sverige kom salladspåsarna för drygt 20 år sedan och de tar allt större plats på hyllorna i livsmedelsbutikerna. De bygger på en blandning av högteknologi – att få bladen att behålla sin maximala krispighet – och upprepade manuella plock-, kniv- och kontrollarbeten vid löpande band.
Huvuddelen av de omkring 200 anställda i fabriken i Helsingborg, 85 procent, uppskattar Livs klubbordförande Patrik Svärd, är invandrare i första eller andra generationen.
Så är det med Nisrine Khachfé som kom till Sverige från Libanon. Hon är skyddsombud och försteman vid den nya robotlinjen och började jobba på fabriken för 14 år sedan. Då kunde hon inte så bra svenska, men har lärt sig jobbet. Nu talar hon perfekt.
– Vi får inte röra inställningarna på maskinerna. Det får bara maskinställarna göra. Det är Patriks jobb. Han är maskinställare. Blir det stopp så kallar vi på honom.
Själv har hon ansvar för bemanningen vid den nya robotlinjen och tycker att arbetet blivit lättare, eftersom den kan göra så många fler moment.

Marjam Helikel, som också kör den nya roboten, är palestinier men född i Sverige.
Hon håller med om att den nya roboten är mycket effektivare än de gamla, och att det sparar personal och tid. Hon är 23 år, har jobbat i fem år, kontrollerar bland annat att det är rätt mängder i påsarna. Hon jobbar både i produktionen och på produktionskontoret och har hand om bemanning.
– Om man är operatör behöver man inte så mycket kunskaper i svenska. Det är maskinställarna, Patriks jobb, som behöver det, säger hon.
Hon började jobba på fabriken medan hon pluggade.
– I början var jag timanställd, började klockan fyra på eftermiddagen, säger hon.
Marjam berättar att förr pratade de arabiska hemma, men nu pratar de svenska.
– Det är ju här vi bor, säger hon.

• Hur kommer det sig att du gick med i facket?
– Det var Patrik som berättade för mig om facket och vad man kan få för hjälp.
Marjam gillar att rotera på olika platser i fabriken. Hon tycker att det är intressant att lära sig mer. Hon är inte fackligt aktiv, men säger att hon är nyfiken på vad det skulle innebära.
Då lyser Patrik Svärd upp och säger att det vore jättebra om hon ville engagera sig i fackklubben.
– Vi behöver fler unga tjejer som är aktiva, du kan gå fackliga kurser för att komma i gång, säger han.
Patrik började på fabriken 2001. En del av hans uppdrag som klubbordförande är att berätta för medlemmarna om hur det fungerar på den svenska arbetsmarknaden. Vilka rättigheter och skyldigheter man har som anställd, vad facket är och hur relationen mellan företag och facket fungerar.
– Många har kommit från Mellanöstern och där finns inte den fackliga traditionen, det är länder i konflikt eller i krig. Det gör att det i många sammanhang råder osäkerhet, hur man ska ställa sig till det fackliga perspektivet.

Han uppskattar att knappt 50 procent av de fast anställda är med i facket. Det finns en pool med timanställda som företaget använder och vid säsongstoppar hyrs bemanningsanställda in.
– Jag hade självklart sett att vi hade fler fast anställda, säger han. Men problemet är att efterfrågan varierar.
I slutet av den nya linjen står Mahmood Sulaiman som kom in via ett bemanningsföretag och fått fast anställning. Han kommer från norra Irak, den kurdiska delen, där det är krig och talar inte så bra svenska. Ännu har han inte gått med i facket.
Han staplar fyllda backar efter den nya robotlinjen och matar på med nya tomma backar. Det är ett manuellt jobb som på sikt kan komma att tas över av en palleteringsmaskin.

I matsalen sitter Erkan Besalti som är ledamot i klubbstyrelsen och skyddsombud. Han är operatör i centrifugen där salladen tvättas och torkas, vilket innebär att den ska hållas lagom fuktig. Det ska vara mellan 2–7 procent fukt i påsarna beroende på produkt.
Han blev fast anställd för sex år sedan och är optimistisk vad gäller automatiseringen.
– För oss har det blivit mer jobb hela tiden, fabriken växer samtidigt som den blir mer automatiserad. Men fortfarande är det mycket repetitiva jobb som går ut på att kontrollera att förpackningarna är rätt förslutna, att de är rätt fyllda med modifierad gas.
Han betonar att det är viktigt att rotera så att man inte står för länge vid samma arbetsposition.
I centrifugeringen har de precis fått en ny optisk sorterare som avsynar inkommande produkter, vilket gör att produktkvalitén blir säkrare och produktionen blir snabbare och lättare för personalen. Vid enklare problem kan han själv reparera maskinen.
– Idag ska jag gå en skyddsrond och se efter vilka förbättringar som kan göras.
• Hur är det med kylan?
– Det är tre till fem grader i lokalerna. Man vänjer sig vid det. Vi har bra kläder. För oss är det problem med både kyla och vatten.
• Jobbar du natt?
– Nej, vi har ett gäng som gör det. Jag är ingen nattmänniska.
• Hur är det med kompetensutveckling?
– Nya jobb utannonseras internt och så får man söka. Man lämnar in en intresse-anmälan.
Utbildningsplanerna för maskinoperatörerna görs upp av Patrik Svärd. Det gör han vid sidan av sitt vanliga arbete och sitt uppdrag som klubbordförande.
– Jag ska se till att folk kommer upp i rätt kunskapsnivå, säger han.

Relaterade artiklar